Post on 15-Mar-2016
description
CuattrocentoaCuattrocentoaPinturaPintura
Ezaugarriak: Ikuspegia. Proportzioengatik eta edertasunagatik ardura. Gaien garrantzia.
Quattrocento: Masaccio: ikuspegiaren gaia lantzen hasi zen. Botticelli: marrazkia eta mugimendua perfekzionatu zituen.
Cinquecento: Leonardo: Gioconda eta Azken afaria. Miguel Angel: Kapera sixtina. Rafael: Batikanoko leku ezberdinak eta madonnak. Tiziano: erretratuak eta lan mitologikoak.
Pintura
XV.mendekoXV.mendeko artistakartistak badakibadaki egitenegiten ariari denadena irudiirudibat bat dela,ezdela,ez errealitatearenerrealitatearen imitazioimitazio lanlan batbat
MuturrekoMuturreko joerajoera naturalista naturalista baztertu,irudibaztertu,irudikoherentekoherente baten baten bila(edertasunabila(edertasuna))
EdertasunaEdertasuna, , nolanola??Espazio,konposizio,kromatismoEspazio,konposizio,kromatismo etaetaadierazkortasunarenadierazkortasunaren trataerantrataeran bideraturikobideraturiko orekaorekaetaeta harmoniaharmonia bidezbidez..
Pintura Pintura filosofiafilosofia etaeta matematikamatematika hausnarketahausnarketa dadaSustraiSustrai humanistikokohumanistikoko neoplatonismoaneoplatonismoa..Arte Arte lanarenlanaren konposizioakonposizioa geometriangeometrian oinarritzenoinarritzen da da ..
GIOTTO: GIOTTO: aurrekariaaurrekaria..
KonposizioKonposizio argiaargia: : irudiarenirudiaren batasunabatasunaforma forma geometrikogeometriko soilasoila kanpokanpo eskemaeskema
MarrazketaMarrazketa kolorearenkolorearen gainetikgainetik.. KoloreaKolorea zehaztenzehazten den den arrenarren ezez dudu irudiarenirudiaren
batasunabatasuna hautsiko.argihautsiko.argi itzalitzal jokujoku bortitzikbortitzik ezez.. PerspektibariPerspektibari esker,espazioesker,espazio koherentekoherente bat bat
itxuratuitxuratu
BELAUNALDIAK:BELAUNALDIAK:
FlorentziakoFlorentziako eskolaeskola
1.1. BelaunaldiaBelaunaldia: : MassacioMassacio--Fra Fra AngelicoAngelico--UcelloUcello2.2. BelaunaldiaBelaunaldia: : BoticelliBoticelli3.3. BelaunaldiaBelaunaldia: Filipo : Filipo LipiLipi
UmbriakoUmbriako eskolaeskolaPiero Piero delladella FrancescaFrancesca
VeneziakoVeneziako eskolaeskolaCarpaccioCarpaccio--BelliniBellini
BesteBeste eskolaeskola batzukbatzukMantegnaMantegna
Perspektiba
Hiru perspektiba mota daude.
Lehenengoak objektuak txikitzenditu hauek gure ikusmenetikaldendu ahala.
Bigarrenean, koloreak aldatzenjoaten dira begitik urrundu ahala.
Hirugarrenean, objektuak zenbateta txikiago izan, zehaztasunakorduan eta txikiagoak izan behardira.
LEONARDO DA VINCI, Margolaritzarenituna, 1508
Pintura
Masaccio.Brancacci kaperako freskoa
Txanponeko zergaParaisotik bota
FLORENTZIA: 1 BELAUNALDIA
Masaccio:La Trinidad
Fresco.
1425-1427. 667 x 317 cm. Santa Mara
Novella, Florencia.
Masaccio.Hirutasuna
Santa Mara Novella
FreskoaAipagarria irudiari darion handiatsuna
Molde erromatarrak gogoratu: arkitektura hondoklasiko baten barruan( zutarri konposatuak,zutabejoniarrak,gangak kasetoiz hornituak)
Monumentu-hilobi antzeko egitura
Erditik bertikalean luzatzen den ardatz batekikosimetrian azaldu ziren osagai guztiak
LA TRINIDAD
LA REDUCCILA REDUCCIN DEL ESPACIO PROFUNDO AL PLANO. N DEL ESPACIO PROFUNDO AL PLANO. LA PERSPECTIVA LINEAL.LA PERSPECTIVA LINEAL.
DETALLES DE LA VIRGEN Y DE SAN JUAN
Masaccio.Txanponeko zerga
Hiru eszena:1,2,3
1
2 3
Paisaipobreak
Aurrez aurreko Perspektiba
Figurabolumetrikoak
Espacios matematikoak
Jarreraexpresiboak
Kolorekontrastea
El tributo de la moneda. El tributo de la moneda. 2.53 m. x 5.99 m2.53 m. x 5.99 m
TxanponekoTxanponeko zergazergaMassacioMassacio 14011401--14281428
IrudiIrudi etaeta eszenatokieneszenatokien bolumenenbolumenen aldekoaldeko interesa,Giottoreninteresa,Giottorentradizioatradizioa jarraitujarraitu
ArgiArgi ilunenilunen teknikazteknikaz, , gorpuztasunagorpuztasuna erdietsierdietsi EspazioEspazio bakarbakar batean batean egokituegokitu irudiirudi guztiakguztiak ((ProportzioaProportzioa
errespetatuzerrespetatuz))
Masaccio.Adn eta Eva Paraisotik bota
LOS LOS FRESCOS DE LA CAPILLA BRANCACCIFRESCOS DE LA CAPILLA BRANCACCI, DE MASACCIO., DE MASACCIO.
Otra de las grandes innovaciones de Masaccio el empleo de la luz en el modelado del cuerpo y los ropajes
se observa en la serie de frescos (c. 1427) de la capilla Brancacci en la iglesia de Santa Maria del Carmine de Florencia
En ellos, Masaccio mEn ellos, Masaccio ms s que baque baar las escenas con ar las escenas con una luz uniformeuna luz uniforme, , refleja en refleja en el espacio pictel espacio pictrico el rico el equivalente a un foco equivalente a un foco lumlumnico nico niconico y y direccionaldireccional (la ventana real (la ventana real de la capilla), creando asde la capilla), creando asun juego de luces y un juego de luces y sombras (claroscurosombras (claroscuro)) que que proporciona a los temas unproporciona a los temas unaspecto natural y realistaaspecto natural y realistadesconocido en el arte desconocido en el arte anterior. Se trata de una anterior. Se trata de una serie de seis frescos, entre serie de seis frescos, entre los que El tributo de la los que El tributo de la moneda y La expulsimoneda y La expulsin del n del ParaParaso se consideran obras so se consideran obras maestras. maestras.
DETALLEDETALLEDE LA ESCENA DE LA ESCENA CENTRALCENTRAL
Masaccio no se Masaccio no se centra en el centra en el milagro, sino en elmilagro, sino en elvalor valor tico y moral tico y moral del deber cdel deber cvico de vico de pagar impuestospagar impuestos..
DETALLE DE SAN DETALLE DE SAN PEDRO PEDRO EXTRAYENDO DEL EXTRAYENDO DEL PEZ LA MONEDAPEZ LA MONEDA
DETALLE DE SAN DETALLE DE SAN PEDRO PEDRO ENTREGANDO LA ENTREGANDO LA MONEDAMONEDA
Las figuras Las figuras adquieren volumenadquieren volumen y y se despegan del se despegan del plano, de manera que plano, de manera que los efectos de los efectos de tridimensionalidadtridimensionalidad se se agudizan.agudizan.ObsObsrvense lasrvense lassombrassombras que que proyectan las proyectan las figuras.figuras.
DETALLES DE LOS DETALLES DE LOS ROSTROS DE LAS ROSTROS DE LAS FIGURASFIGURAS
LA EXPULSILA EXPULSIN DE N DE ADADN Y EVA DEL N Y EVA DEL PARAPARASO,SO,MASACCIOMASACCIO
(antes y despu(antes y despus de su s de su restauracirestauracin. n. ObsObsrvese que se le rvese que se le han han limpiadolimpiado los los elementos vegetales elementos vegetales que tapaban la zona que tapaban la zona ppbica))bica))
FLORENTZIA: 2.BELAUNALDIA
BOTICELLI
Estilo berezia sortu zuenFormen dotoretasuna eta marrazketaren lerroa irudiareneragile nagusi bihurtu.
Izenburuak:
Udaberria, Venusen jaiotza, Apelesen kalumnia,
Udaberria, Botticellirena Deikundea, Fra AngelicorenaPintura
SANDRO BOTICELLI (1445SANDRO BOTICELLI (1445--1510)1510)
Venusen jaiotza, Botticellirena
SALIRSALIRSARSARIRTEN SARSARIRTEN ANTERIORAURREKOAANTERIORAURREKOA
Indarrez besarkatuta, Cefirok, haizearen jainkoak, eta Aurak, haizetxoaren jainkosak,Venus Citera irlarantz bultzatzen dute.
Venus jainkosa itsaso gainean dago oskol baten gainean jaio ondoren.
Udaberria jainkosaren zain dago lore mantu batekin estaltzeko
Pintura
EL NACIMIENTO DE VENUS, c. 1485EL NACIMIENTO DE VENUS, c. 1485TTmpera sobre lienzo, 172.5 x 278.5 cm. mpera sobre lienzo, 172.5 x 278.5 cm. GalleriaGalleria deglidegli UffiziUffizi, Florencia, Florencia
diosa pagana desnuda el desnudo femenino, considerado pecaminoso en el arte
medieval cristiano, se recupera en el Renacimiento como smbolo de inmaterialidad. Esta Venus no representa el amor carnal o el placer sensual sino que,
con su postura y sus facciones finas, se acerca ms al ideal de inteligencia pura o saber supremo.
DETALLE DE VENUSDETALLE DE VENUS
diosa del amor, naci de los genitales del dios Urano,
cortados por su hijo Cronoy luego arrojados al mar
la Primavera, la estacin del renacer. Lleva un traje floreado: es blanco y estbordado de acianos.Un cinturn de rosas rodea su cintura y en el cuello luce una elegante guirnalda de mirto, planta sagrada deVenus y smbolo del amor eterno
Madonna del Madonna del MagnificatMagnificat
14801480--8181TTmpera sobre mpera sobre panel, panel, didimetro 118 metro 118 cmcmGalleriaGalleria deglidegliUffiziUffizi, Florencia, Florencia
La armonLa armona a compositiva es compositiva es un elemento un elemento fundamental en fundamental en su estilosu estilo
LA ANUNCIACILA ANUNCIACINN14891489--9090TTmpera sobre mpera sobre panel, panel, 150 x 156 150 x 156 cmcmGalleriaGalleria deglidegliUffiziUffizi, Florencia, Florencia
El dominio de la El dominio de la composicicomposicin n espacial y de la espacial y de la perspectiva.perspectiva.Mientras el Mientras el ngel ngel se aproxima con se aproxima con cautela, la Virgen cautela, la Virgen parece querer parece querer alejarse creando alejarse creando un delicado un delicado escorzoescorzo con su con su cuerpo.cuerpo.
Botticelli.La primavera
Figura lirainak
tinta urtsuan egindakolerroak
Melankoletsuak aurpegiak
Veladuraketa transparentziak
jarraikorrak diren geruzetanbanatutako koloreak
zehaztasuna
islada argitsuak
Ovidioren obraren interpretazioa
Humanismoa eta eta kultura klasikoaren garaipenaaurkezten da.Dotoretasun botticelliarraren adibide: begitarte etaGorputz ederrak,mugitzen diren gorputzen lerro kurbatuBihurgunetsuak,gorputz-jantzi erritmo lineala,zurruntasun eza..
La Primavera, La Primavera, 14771477--78 (78 (Una alegorUna alegora sobre el amor plata sobre el amor platnico)nico)TTmpera sobre madera.mpera sobre madera. 315 x 205 315 x 205 cmcm -- GalleriaGalleria deglidegli UffiziUffizi, , FlorenciaFlorencia
Iruzkina liburuan:167/9.orrialdean
Cuando CCuando Cfiro atrapa a firo atrapa a ClorisCloris, , sta empieza a sta empieza a cambiar, de su boca cambiar, de su boca salen flores y hojas que salen flores y hojas que anuncian suanuncian sutransformacitransformacin en n en Primavera.Primavera.
La diosa La diosa FloraFlora como como encarnaciencarnacin de la n de la PrimaveraPrimavera
DeikundeaPradoko museoa
Detaile eta zehaztasuna
Coloresrutilantes
Argi uniformea
irudilirainakMarrazki aristokratikoa
Pertsonaienjerarkizazioa
Aurrez aurreko perspektiba
Errenazimentukoarkitekturak
Dekorazio urritasunaKonposizio argitasunaIhes puntua bat dator hondoko
lehiatilarekin.Amabirjina interesgune nagusi
bihurtu
Fra Angelico
FRA ANGFRA ANGLICOLICOLa AnunciaciLa Anunciacinn14301430--3232TTmpera sobre mpera sobre madera, madera, 154 x 194 154 x 194 cmcmMuseo del Prado, Museo del Prado, MadridMadrid
A pesar de los A pesar de los convencionalismos convencionalismos tardogtardogticosticos, podemos , podemos apreciar algunos rasgos apreciar algunos rasgos experimentales: la experimentales: la perspectiva, el marco perspectiva, el marco arquitectarquitectnico donde se nico donde se desarrolla la escena, el desarrolla la escena, el acercamiento acercamiento naturalista a la realidad.naturalista a la realidad.
DeikundeaConvento de San Marcos
Iruzkina 165/ 7
Forma Forma berriak(gotikoazberriak(gotikoaz hautsizhautsiz) : ) : perspektibaperspektiba, , anatomia,argiarenanatomia,argiaren erabileraerabilera neurtua,arkitekturaneurtua,arkitekturamoldekomoldeko dekorazioadekorazioa..
FraideFraide domingotarra,Sandomingotarra,San Marko Marko komentukokomentukofreskoakfreskoak, han , han gordegorde lanlan garrantzitsuenakgarrantzitsuenak
46 46 zeldazelda dekoratudekoratu zituenzituen IrudiIrudi puruakpuruak, , soberakinsoberakin edo edo apainketarikapainketarik gabegabe
FRA ANGFRA ANGLICO (1388LICO (1388--1455)1455)
Del conjuntode su obra destacan los frescos que pint en las
celdas del conventode San Marcos, en Florencia.
Noli me tangere1440-41Fresco,
180 x 146 cm
UMBRIAKO ESKOLA:UMBRIAKO ESKOLA:
Piero Piero delladella FrancescaFrancesca
Piero della Francesca.Zigorkatzea
1459
Kristoren zigorkatzearen gaia ez da irudiaren lehen planoan ageriHiru pertsona misteriotsu agertzen dira, teoria ugari hauen identitatea jakin asmoz.
Espazio ordena: proportzioen harmoniaren eta konposizioan parte hartzen dutenosagaien espazio koherentziaren bila (perspektiba konikoaz baliatuta)Sakontasun-sentipena indartu ihes lerroen bitartez + koadroaren planoaren lerroParaleloek +pertsonaien neurri desberdinekArgi eta itzalen kontraste bortitzik ez, argi lausoa, irudiaren batasuna handiagoa izan dadin
LA FLAGELACILA FLAGELACINN, , PIERO DE LA FRANCESCAPIERO DE LA FRANCESCA, , lleva a lalleva a laperfecciperfeccin la representacin la representacin de la perspectiva linealn de la perspectiva lineal. . Partiendo Partiendo del ser humano como medida de todas las cosas, establece las del ser humano como medida de todas las cosas, establece las proporciones de sus espacios arquitectproporciones de sus espacios arquitectnicos en funcinicos en funcin de la n de la medida humana.medida humana.
LA CIUDAD IDEALLA CIUDAD IDEAL, , PIERO DE LA FRANCESCAPIERO DE LA FRANCESCALa proporciLa proporcin y la simetrn y la simetra regulan, pues, sus composiciones. a regulan, pues, sus composiciones. EscribiEscribi un tratado sobre la perspectiva en la pinturaun tratado sobre la perspectiva en la pintura: : De De perspectiva pingendiperspectiva pingendi..
Piero della Francesca.Constantinoren ametsa.
Capilla Bacci
FreskoaOrdena simetrikoak batzen du konposizioa.Xinplea,bakuna da irudia.Argi puntuala, beste artisten artean erabili ez zena
Argiaren bidez, forma geometrikoa indartu nahi .
PIERO PIERO delladella FRANCESCAFRANCESCABautismo de CristoBautismo de Cristo14481448--5050TTmpera sobre tabla, mpera sobre tabla, 167 x 116 167 x 116 cmcmNationalNational GalleryGallery, Londres, Londres
Su obra responde a una Su obra responde a una concepciconcepcin neoplatn neoplatnica nica de la belleza. La Belleza de de la belleza. La Belleza de la Naturaleza se basa en la la Naturaleza se basa en la perfecciperfeccin de las formas n de las formas puras, que son reflejo de la puras, que son reflejo de la belleza verdadera, la belleza verdadera, la espiritual e ideal.espiritual e ideal.
PIERO DELLA FRANCESCALA RESURRECCIN DE
JESUCRISTO, 1460.PINACOTECA BORGO
SANSEPOLCRO
PIERO PIERO delladella FRANCESCAFRANCESCARetrato de Federico da Retrato de Federico da MontefeltroMontefeltro14651465--6666Panel, 47 x 33 Panel, 47 x 33 cmcmGalleriaGalleria deglidegli UffiziUffizi, , FlorenciaFlorencia
PerspektibaPerspektiba erabilierabili bazuenbazuen ere,Pierokere,Pierok ezez dudupintatutakoapintatutakoa errealitatearenerrealitatearen luzapenluzapen bat bat deladelasinestarazisinestarazi nahinahi
IkustenIkusten ariari garenagarena irudiirudi bat bat besterikbesterik ezez deladelaargiargi utziutzi nahinahi dudu..
PerspektibarenPerspektibaren zereginazeregina ezez da da ikusleaikuslea irudianirudianazaldutakoarenazaldutakoaren bitartezbitartez engainatzeaengainatzea
IrudiIrudi guztizguztiz orekatuaorekatua, , koherenteakoherentea etaeta ederraederraeraikitzekoeraikitzeko tresnatresna eraginkorraeraginkorra..
Virgen de Urbino Virgen de Senigallia
Piero della Francesca
Birjina Haur gurtuarekin, Piero della Francescarena
Kristo hila, MantegnarenaPintura
ANDREA MANTEGNAANDREA MANTEGNA, , CRISTO MUERTO, c. 1490CRISTO MUERTO, c. 1490 TTmpera sobre lienzo, mpera sobre lienzo, 68 x 81 68 x 81 cmcmPinacoteca di Pinacoteca di BreraBrera, Mil, Miln.n. La innovadora forma de usar la perspectiva La innovadora forma de usar la perspectiva se manifiesta en este extraordinario escorzo del cuerpo muerto dse manifiesta en este extraordinario escorzo del cuerpo muerto de e Cristo. Se trata de una pintura Cristo. Se trata de una pintura escultescultricarica, muy influida por Donatello, , muy influida por Donatello, de gran austeridad y dramatismo.de gran austeridad y dramatismo.
MANTEGNA, AndreaMANTEGNA, AndreaLa muerte de la VirgenLa muerte de la Virgenc. 1461c. 1461Panel, 54 x 42 Panel, 54 x 42 cmcmMuseo del Prado, Museo del Prado, MadridMadrid
El PINTOR PERSIGUE Y LOGRA LA El PINTOR PERSIGUE Y LOGRA LA REPRESENTACIREPRESENTACIN N VISUAL DE LA NATURALEZA: VISUAL DE LA NATURALEZA: UTILIZACIUTILIZACIN DE LA PERSPECTIVA LINEAL O GEOMN DE LA PERSPECTIVA LINEAL O GEOMTRICA TRICA (CONSTRUCCI(CONSTRUCCIN DE LA PIRN DE LA PIRMIDE VISUAL) PARA LA MIDE VISUAL) PARA LA REPRESENTACIREPRESENTACIN DEL ESPACIO (LA TRIDIMENSIONALIDAD) N DEL ESPACIO (LA TRIDIMENSIONALIDAD) EN LA SUPERIFICE PLANA DEL LIENZO O MURO.EN LA SUPERIFICE PLANA DEL LIENZO O MURO.
LA REALIDAD SE REPRESENTA DE FORMA NATURALISTA Y LA REALIDAD SE REPRESENTA DE FORMA NATURALISTA Y VERAZ, VERAZ, AUNQUE IDEALIZADA.AUNQUE IDEALIZADA.
LA CONQUISTA DE LA REALIDAD SE ALCANZA, ADEMLA CONQUISTA DE LA REALIDAD SE ALCANZA, ADEMS, S, MEDIANTE LA MEDIANTE LA CORRECTA REPRESENTACICORRECTA REPRESENTACIN DEL VOLUMENN DEL VOLUMENEN LAS FIGURAS (DOTADAS DE UNA SERENA EN LAS FIGURAS (DOTADAS DE UNA SERENA MONUMENTALIDAD).MONUMENTALIDAD).
LA COMPOSICILA COMPOSICINN DE LA OBRA PICTDE LA OBRA PICTRICA SE SUSTENTA EN RICA SE SUSTENTA EN FORMAS CERRADAS Y GEOMFORMAS CERRADAS Y GEOMTRICAS (EL TRITRICAS (EL TRINGULO) NGULO) DOTADAS DE ARMONDOTADAS DE ARMONA Y EQUILIBRIO (SIMETRA Y EQUILIBRIO (SIMETRA).A).
PREDOMINA EL DIBUJOPREDOMINA EL DIBUJO Y LA LINEA CONTINUA, DELIMITANDO Y LA LINEA CONTINUA, DELIMITANDO LOS CONTORNOS DE LAS FIGURAS CON NITIDEZ.LOS CONTORNOS DE LAS FIGURAS CON NITIDEZ.
LOS COLORESLOS COLORES SON ARMONIOSOS, SON ARMONIOSOS, SIN ESTRIDENCIAS, BUSCANDO SIN ESTRIDENCIAS, BUSCANDO SIEMPRE LA SIEMPRE LA COMPLEMENTARIEDAD.COMPLEMENTARIEDAD.
LA LUZLA LUZ ES DIES DIFANA Y CLARA, FANA Y CLARA, UNIFORME Y HOMOGUNIFORME Y HOMOGNA NA (CENITAL); NO HAY UN FOCO (CENITAL); NO HAY UN FOCO LUMINOSO DEFINIDO, SINO QUE LUMINOSO DEFINIDO, SINO QUE STA SE ESPARCE STA SE ESPARCE UNIFORMEMENTE POR LA UNIFORMEMENTE POR LA SUPERFSUPERFCIE DEL LIENZO, CIE DEL LIENZO, SUBRAYANDO LA CLARIDAD SUBRAYANDO LA CLARIDAD COMPOSITIVA Y LA NITIDEZ DE COMPOSITIVA Y LA NITIDEZ DE LAS FIGURAS.LAS FIGURAS.
LOS TEMAS: INSPIRACIN EN LA
ANTIGEDAD CLSICA (MITOLOGA).
TEMAS RELIGIOSOS (LA BIBLIA, VIDAS DE SANTOS, ETC.).
ALEGORAS. RETRATOS.
LAS TCNICAS Y LOS SOPORTES:
VARIEDAD: FRESCO, TEMPLE, LEO.
SOPORTES FIJOS: MUROS. PORTTILES: TABLAS,
LIENZOS.
alegoriaalegoria
Una mujer ciega con una balanza, es alegora de la justicia,y un esqueleto provisto de guadaa es alegora de la muerte.
El creador de alegoras suele esforzarse en explicarlas para que todos puedan comprenderlas.Por su carcter evocador, se emple profusamente como recurso en temas
religiosos y profanos..