Eranskin
Transcript of Eranskin
-
8/10/2019 Eranskin
1/38
-
8/10/2019 Eranskin
2/38
-
8/10/2019 Eranskin
3/38
MUGAGABEA SINGULARRA PLURALA LEKU-IZENA PERTSONA-IZENA
Absolutua mendi mendiA mendiAK Baiona Edurne
Partitiboa mendirIK BaionarIK EdurnerIK
Ergatiboa mendiK mendiAK mendiEK BaionaK EdurneK
Datiboa mendirI mendiARI mendiEI BaionarI EdurnerI
Genitiboa mendirEN mendiAREN mendiEN BaionarEN EdurnerEN
Leku-genitiboa (bizigabeak) mendiTAKO mendiKO mendiETAKO BaionaKO (bizidunak) katurEN BAITAKO katuAREN BAITAKO katuEN BAITAKO Edurne(rEN) BAITAKO
Instrumentala mendiZ mendiAZ mendiEZ BaionaZ EdurneZ
Soziatiboa mendirEKIN mendiAREKIN mendiEKIN BaionarEKIN EdurnerEKIN
Motibatiboa mendi(rEN)GATIK mendiA(REN)GATIK mendiENGATIK Baiona(rEN)GATIK Edurne(rEN)GATIK AKATIK
Destinatiboa mendi rENTZAT mendi ARENTZAT mendi ENTZAT BaionarENTZAT EdurnerENTZATrENDAKO ARENDAKO ENDAKO rENDAKO rENDAKO
Prolatiboa mendi TZAT Baiona TZAT Edurne TZAT TAKO TAKO TAKO
Inesiboa mendiTAN mendiAN mendiETAN BaionaN
Ablatiboa mendi TATIK mendiTIK mendi ETATIK BaionaTIK TARIK ETARIK
Adlatibo soila mendiTARA(T) mendiRA(T) mendiETARA(T) BaionaRA(T)
Muga-adlatiboa mendiTARAINO mendiRAINO mendiETARAINO BaionaRAINO
Hurbiltze-adlatiboa mendiTARANTZ mendiRANTZ mendiETARANTZ BaionaRANTZ
Adl.aren gainean eraikia mendiTARAKO mendiRAKO mendiETARAKO BaionaRAKO
Inesiboa katu(rEN)GAN katuA(REN)GAN katu ENGAN Edurne(rEN)GANAKANkaturEN BAITAN katuAREN BAITAN katuEN BAITAN Edurne(rEN) BAITAN
Ablatiboa katu(rEN)GAN(D)IK katuA(REN)GAN(D)IK katuENGAN(D)IK Edurne(rEN)GAN(D)IK AKANDIK katurEN BAITARIK katuAREN BAITARIK katuEN BAITARIK Edurne(rEN) BAITARIK
Adlatibo soila katu(rEN)GANA(T) katuA(REN)GANA(T) katuENGANA(T) Edurne(rEN)GANA(T)AKANAkaturEN BAITARA(T) katuAREN BAITARA(T) katuEN BAITARA(T) Edurne(rEN) BAITARA(T)
Muga-adlatiboa katu(rEN)GANAINO katuA(REN)GANAINO katuENGANAINO
Edurne(rEN)GANAINOAKANAINO
Hurbiltze-adlatiboa katu(rEN)GANANTZ katuA(REN)GANANTZ katuENGANANTZ Edurne(rEN)GANANTZAKANANTZ
Adl.aren gainean eraikia katu(rEN)GANAKO katuA(REN)GANAKO katuENGANAKO Edurne(rEN)GANAKO
a bokalez bukatutako hitzetan gertatzen diren aldaketak:a + e = e alaba +ek ->alabek; a + a = a alaba +ak ->alabak; a + o = o alaba +ok ->alabok
a artikuluaz bukaturiko leku-izenek ( Azkoitia, Azpeitia, Basaburua, Bizkaia, Britainia Handia, Deustua, Ermua, Iruea, etab.)partitiboan ( Azkoitirik), leku-genitiboan ( Azkoitiko), prolatiboan ( Azkoititzat/Azkoititako), adlatiboetan ( Azkoitira, Azkoitirantz,Azkoitiraino) eta ablatiboan ( Azkoititik) azken " a" galdu egiten dute, izen arrunten deklinabidea baitute eredu: mendian/Azkoitian, bainamendiko/Azkoitiko(ez *Azkoitiako).
BIZIGABEAK SOILIK
E
IV
BOKALEZ AMAITZEN DIREN HITZAK
D E K L I N
IZEN ARRUNTAK (BIZIDUNAK ETA BIZIGABEAK)
BIZIDUNAK SOILIK
IZEN BEREZIAK
-
8/10/2019 Eranskin
4/38
MUGAGABEA SINGULARRA PLURALA LEKU-IZENA PERTSONA-IZENA
Absolutua haran haranA haranAK Eibar Miren
Partitiboa haranIK EibarrIK MirenIK
Ergatiboa haraneK haranAK haranEK EibarreK MireneK
Datiboa haranI haranARI haranEI EibarrI MirenI
Genitiboa haranEN haranAREN haranEN EibarrEN MirenEN
Leku-genitiboa (bizigabeak) haraneTAKO haraneKO haranETAKO Eibar(rE)KO (bizidunak) gizonEN BAITAKO gizonAREN BAITAKO gizonEN BAITAKO M iren(EN) BAITAKO
Instrumentala haraneZ haranAZ haranEZ EibarreZ MireneZ
Soziatiboa haranEKIN haranAREKIN haranEKIN EibarrEKIN MirenEKINMotibatiboa haran (E)GATIK haranA(REN)GATIK haranENGATIK Eibar(rE(N))GATIK Miren(EN)GATIK ENGATIK AKATIK
Destinatiboa haran ENTZAT haran ARENTZAT haran ENTZAT EibarrENTZAT MirenENTZATENDAKO ARENDAKO ENDAKO ENDAKO ENDAKO
Prolatiboa haran TZAT Eibar TZAT Miren TZATDAKO TAKO TAKO
Inesiboa haraneTAN haraneAN haranETAN EibarreN
Ablatiboa haran eTATIK haraneTIK haran ETATIK Eibar(rE)TIK eTARIK ETARIK
Adlatibo soila haraneTARA(T) haraneRA(T) haranETARA(T) Eibar(rE)RA(T)
M uga-adlatiboa haraneTARAINO haraneRAINO haranETARAINO Eibar(rE)RAINO
Hurbiltze-adlatiboa haraneTARANTZ haraneRANTZ haranETARANTZ Eibar(rE)RANTZ
Adl.aren gainean eraikia haraneTARAKO haraneRAKO haranETARAKO EibarrERAKO
Inesiboa gizonENGAN gizonA(REN)GAN gizonENGAN Miren(EN)GANAKANgizonEN BAITAN gizonAREN BAITAN gizonEN BAITAN Miren(EN) BAITAN
Ablatiboa gizonENGAN(D)IK gizonA(REN)GAN(D)IK gizonENGAN(D)IK Miren(EN)GAN(D)IK AKAN(D)IK gizonEN BAITARIK gizonAREN BAITARIK gizonEN BAITARIK Miren(EN) BAITARIK
Adlatibo soila gizonENGANA(T) gizonA(REN)GANA(T) gizonENGANA(T) Miren(EN)GANA(T)AKANAgizonEN BAITARA(T) gizonAREN BAITARA(T) gizonEN BAITARA(T) Miren(EN) BAITARA(T)
M uga-adlatiboa gizonEN GAN AINO gizonA(REN)GANAINO gizonENGANAINO Miren(EN)GANAINOAKANAINO
Hurbiltze-adlatiboa gizonENGANANTZ gizonA(REN)GANANTZ gizonENGANANTZ Miren(EN)GANANTZAKANANTZ
Adl.aren gainean eraikia gizonEN GAN AKO gizonA(REN)GANAKO gizonENGANAKO M iren(EN )GAN AKO
Mugatu pluralean plural hurbila izenekoa erabiltzen da, batez ere bizkaieraz, hurbiltasuna adierazteko; bizigabe nahiz bizidunekin erabiltzenda. Deklinabide hurbilean -a-ren ordez -o- erabiltzen da mugatzaile gisa ( mendiok/haranok, mendiok/haranok, mendioi/haranoi,mendion/haranon, mendiotako/haranotako, ...).
BIZIGABEAK SOILIK
E
V
KONTSON ANTEZ AMAITZEN DIREN HITZAKIZEN ARRUNTAK (BIZIDUNAK ETA BIZIGABEAK)
BIZIDUNAK SOILIK
IZEN BEREZIAK
A B I D E A
-
8/10/2019 Eranskin
5/38
ERAKUSLE HAU HORI HURAARRUNTAK SINGULARRA PLURALA SINGULARRA PLURALA SINGULARRA PLURALAAbsolutua HAU HAUEK HORI HORIEK HURA HAIEK Ergatiboa HONEK HAUEK HORREK HORIEK HARK HAIEK Datiboa HONI HAUEI HORRI HORIEI HARI HAIEIGenitiboa HONEN HAUEN HORREN HORIEN HAREN HAIENSoziatiboa HONEKIN HAUEKIN HORREKIN HORIEKIN HAREKIN HAIEKINDestinatiboa HONENTZAT HAUENTZAT HORRENTZAT HORIENTZAT HARENTZAT HAIENTZAT
HONENDAKO HAUENDAKO HORRENDAKO HORIENDAKO HARENDAKO HAIENDAKOMotibatiboa HONE(N)GATIK HAUE(N)GATIK HORRE(N)GATIK HORIE(N)GATIK HARE(N)GATIK HAIE(N)GATIK
HARGATIK Instrumentala HONETAZ HAUETAZ HORRETAZ HORIETAZ HARTAZ HAIETAZ
HONEZ HAUEZ HORREZ HORIEZ HAREZ HAIEZHONEZAZ HAUEZAZ HORREZAZ HORIEZAZ HAIEZAZ
Inesiboa HONETAN HAUETAN HORRETAN HORIETAN HARTAN HAIETANLeku-genitiboa HONETAKO HAUETAKO HORRETAKO HORIETAKO HARTAKO HAIETAKOAblatiboa HONETATIK HAUETATIK HORRETATIK HORIETATIK HARTATIK HAIETATIK
HONETARIK HAUETARIK HORRETARIK HORIETARIK HARTARIK HAIETARIK Adlatibo soila HONETARA(T) HAUETARA(T) HORRETARA(T) HORIETARA(T) HARTARA(T) HAIETARA(T)Hurbiltze-adlatiboa HONETARANTZ HAUETARANTZ HORRETARANTZ HORIETARANTZ HARTARANTZ HAIETARANTZMuga-adlatiboa HONETARAINO HAUETARAINO HORRETARAINO HORIETARAINO HARTARAINO HAIETARAINOAdl.aren gainean eraikia HONETARAKO HAUETARAKO HORRETARAKO HORIETARAKO HARTARAKO HAIETARAKO
BIZIDUNAKInesiboa HONENGAN HAUENGAN HORRENGAN HORIENGAN HARENGAN HAIENGAN
HONEN BAITAN HAUEN BAITAN HORREN BAITAN HORIEN BAITAN HAREN BAITAN HAIEN BAITANAblatiboa HONENGAN(D)IK HAUENGAN(D)IK HORRENGAN(D)IK HORIENGAN(D)IK HARENGAN(D)IK HAIENGAN(D)IK
HAREN BAITATIK HAIEN BAITATIK HAREN BAITARIK HAIEN BAITARIK
Adlatibo soila HONENGANA(T) HAUENGANA(T) HORRENGANA(T) HORIENGANA(T) HARENGANA(T) HAIENGANA(T)HAREN BAITARA(T) HAIEN BAITARA(T)
Hurbiltze-adlatiboa HONENGANANTZ HAUENGANANTZ HORRENGANANTZ HORIENGANANTZ HARENGANANTZ HAIENGANANTZMuga-adlatiboa HONENGANAINO HAUENGANAINO HORRENGANAINO HORIENGANAINO HARENGANAINO HAIENGANAINO
HAREN BAITARAINO HAIEN BAITARAINOAdl.aren gainean eraikia HONENGANAKO HAUENGANAKO HORRENGANAKO HORIENGANAKO HARENGANAKO HAIENGANAKO
ERAKUSLE HAUXE HORIXE HURAXEINDARTUAK SINGULARRA PLURALA SINGULARRA PLURALA SINGULARRA PLURALAAbsolutua HAUXE HAUEXEK HORIXE HORIEXEK HURAXE HAIEXEK Ergatiboa HONEXEK HAUEXEK HORREXEK HORIEXEK HAREXEK HAIEXEK Datiboa HONIXE HAUEIXE HORRIXE HORIEIXE HARIXE HAIEIXE
HONEXERI HAUEXEI HORREXERI HORIEXEI HAREXERI HAIEXEIGenitiboa HONE(T)XEN HAUEXEN HORRE(T)XEN HORIEXEN HARE(T)XEN HAIEXENSoziatiboa HONE(T)XEKIN HAUEXEKIN HORRE(T)XEKIN HORIEXEKIN HARE(T)XEKIN HAIEXEKINDestinatiboa HONE(T)XENTZAT HAUEXENTZAT HORRE(T)XENTZAT HORIEXENTZAT HARE(T)XENTZAT HAIEXENTZAT
HONE(T)XENDAKO HAUEXENDAKO HORRE(T)XENDAKO HORIEXENDAKO HARE(T)XENDAKO HAIEXENDAKOMotibatiboa HONE(T)XE(N)GATIK HAUEXE(N)GATIK HORRE(T)XE(N)GATIK HORIEXE(N)GATIK HARE(T)XE(N)GATIK HAIEXE(N)GATIK
HONEGATI(K)XE HAUEGATI(K)XE HORREGATI(K)XE HORIEGATI(K)XE HARGATI(K)XE HAIEGATI(K)XEInstrumentala HONEXETAZ HAUEXETAZ HORREXETAZ HORIEXETAZ HAREXETAZ HAIEXETAZ
HONEXEZAZ HAUEXEZAZ HORREXEZAZ HORIEXEZAZ HAREXEZAZ HAIEXEZAZHONE(T)XEZ HAUEXEZ HORRE(T)XEZ HORIEXEZ HARE(T)XEZ HAIEXEZ
Inesiboa HONETANTXE HAUETANTXE HORRETANTXE HORIETANTXE HARTANTXE HAIETANTXEHONEXETAN HAUEXETAN HORREXETAN HORIEXETAN HAREXETAN HAIEXETAN
Leku-genitiboa HONETAKOXE HAUETAKOXE HORRETAKOXE HORIETAKOXE HARTAKOXE HAIETAKOXEHONEXETAKO HAUEXETAKO HORREXETAKO HORIEXETAKO HAREXETAKO HAIEXETAKOHONEXEN BAITAKO HAUEXEN BAITAKO HORREXEN BAITAKO HORIEXEN BAITAKO HAREXEN BAITAKO HAIEXEN BAITAKOHAUXE BAITAKO HAUEXEK BAITAKO HORIXE BAITAKO HORIEXEK BAITAKO HURAXE BAITAKO HAIEXEK BAITAKO
Ablatiboa HONETATI(K)XE HAUETATI(K)XE HORRETATI(K)XE HORIETATI(K)XE HARTATI(K)XE HAIETATI(K)XEHONEXETATIK HAUEXETATIK HORREXETATIK HORIEXETATIK HAREXETATIK HAIEXETATIK HONEXETARIK HAUEXETARIK HORREXETARIK HORIEXETARIK HAREXETARIK HAIEXETARIK
Adlatibo soila HONETARAXE HAUETARAXE HORRETARAXE HORIETARAXE HARTARAXE HAIETARAXEHONEXETARA(T) HAUEXETARA(T) HORREXETARA(T) HORIEXETARA(T) HAREXETARA(T) HAIEXETARA(T)
Hurbiltze-adlatiboa HONEXETARANTZ HAUEXETARANTZ HORREXETARANTZ HORIEXETARANTZ HAREXETARANTZ HAIEXETARANTZMuga-adlatiboa HONETARAINOXE HAUETARAINOXE HORRETARAINOXE HORIETARAINOXE HARTARAINOXE HAIETARAINOXE
HONEXETARAINO HAUEXETARAINO HORREXETARAINO HORIEXETARAINO HAREXETARAINO HAIEXETARAINOAdl.aren gainean eraikia HONEXETARAKO HAUEXETARAKO HORREXETARAKO HORIEXETARAKO HAREXETARAKO HAIEXETARAKO
BIZIDUNAKInesiboa HONEXE(N)GAN HAUEXE(N)GAN HORREXE(N)GAN HORIEXE(N)GAN HAREXE(N)GAN HAIEXE(N)GAN
HONEGANTXE HAUEGANTXE HORREGANTXE HORIEGANTXE HAREGANTXE HAIEGANTXEHONEXEN BAITAN HAUEXEN BAITAN HORREXEN BAITAN HORIEXEN BAITAN HAREXEN BAITAN HAIEXEN BAITANHAUXE BAITAN HAUEXEK BAITAN HORIXE BAITAN HORIEXEK BAITAN HURAXE BAITAN HAIEXEK BAITAN
Ablatiboa HONEXE(N)GAN(D)IK HAUEXE(N)GAN(D)IK HORREXE(N)GAN(D)IK HORIEXE(N)GAN(D)IK HAREXE(N)GAN(D)IK HAIEXE(N)GAN(D)IK HONEXEN BAITARIK HAUEXEN BAITARIK HORREXEN BAITARIK HORIEXEN BAITARIK HAREXEN BAITARIK HAIEXEN BAITARIK HAUXE BAITARIK HAUEXEK BAITARIK HORIXE BAITARIK HORIEXEK BAITARIK HURAXE BAITARIK HAIEXEK BAITARIK
Adlatibo soila HONEXE(N)GANA HAUEXE(N)GANA HORREXE(N)GANA HORIEXE(N)GANA HAREXE(N)GANA HAIEXE(N)GANAHONEXEN BAITARA HAUEXEN BAITARA HORREXEN BAITARA HORIEXEN BAITARA HAREXEN BAITARA HAIEXEN BAITARAHAUXE BAITARA HAUEXEK BAITARA HORIXE BAITARA HORIEXEK BAITARA HURAXE BAITARA HAIEXEK BAITARA
Hurbiltze-adlatiboa HO NEXE(N )GAN AN TZ HAUEXE(N )GAN AN TZ HO RREXE(N )GAN AN TZ HO RIEXE(N )GAN AN TZ HAREXE(N )GAN AN TZ HAIEXE(N )GAN AN TZM uga-adlatiboa HON EXE(N)GANAIN O HAUEXE(N )GANAIN O HORREXE(N )GAN AIN O HORIEXE(N )GAN AIN O HAREXE(N )GANAIN O HAIEXE(N )GANAIN O
HONEXEN BAITARAINO HAUEXEN BAITARAINO HORREXEN BAITARAINO HORIEXEN BAITARAINO HAREXEN BAITARAINO HAIEXEN BAITARAINOHAUXE BAITARAIN O HAUEXEK BAITARAIN O HO RIXE BAITARAIN O HO RIEXEK BAITARAIN O HURAXE BAITARAIN O HAIEXEK BAITARAIN O
Adl.aren gainean eraikia HO NEXEN GANAKO HAUEXENGAN AKO HORREXEN GAN AKO HORIEXEN GAN AKO HAREXEN GANAKO HAIEXEN GANAKO
hau eta hori erakusleen eredu berekoak dira berau eta berori forma indartuak ere; gainera, berori, eta pluralean beroriek, errespetuzko formak ere badira.E
VI
E R A K U S L E A K
-
8/10/2019 Eranskin
6/38
E
VII
NI (NEU) HI (HEU) GU (GEU) ZU (ZEU) ZUEK (ZEUEK)
Absolutua NI HI GU ZU ZUEK (neu) (heu) (geu) (zeu) (zeuek)
Ergatiboa NIK HIK GUK ZUK ZUEK (neuk) (heuk) (geuk) (zeuk) (zeuek)
Datiboa NIRI HIRI GURI ZURI ZUEI(neuri) (heuri) (geuri) (zeuri) (zeuei)
Genitiboa NIRE/ENE HIRE GURE ZURE ZUEN(neure) (heure) (geure) (zeure) (zeuen)
Soziatiboa NIREKIN/ENEKIN HIREKIN GUREKIN ZUREKIN ZUEKIN(neurekin) (heurekin) (geurekin) (zeurekin) (zeuekin)
Instrumentala NITAZ HITAZ GUTAZ ZUTAZ ZUETAZ(neutaz) (heutaz) (geutaz) (zeutaz) (zeuetaz)
Destinatiboa NIRETZAT/ENETZAT HIRETZAT GURETZAT ZURETZAT ZUENTZAT(neuretzat) (heuretzat) (geuretzat) (zeuretzat) (zeuentzat)NIRETAKO/ENETAKO HIRETAKO GURETAKO ZURETAKO ZUENDAKO(neuretako) (heuretako) (geuretako) (zeuretako) (zeuendako)
Motibatiboa NI(RE)GATIK/ENEGATIK HI(RE)GATIK GU(RE)GATIK ZU(RE)GATIK ZUENGATIK (neu(re)gatik) (heu(re)gatik) (geu(re)gatik) (zeu(re)gatik) (zeuengatik)
Leku-genitiboa NIRE BAITAKO/ ENE BAITAKO HIRE BAITAKO GU(RE) BAITAKO ZU(RE) BAITAKO ZUEN BAITAKO(neure baitako) (heure baitako) (geure baitako) (zeure baitako) (zeuen baitako)
Inesiboa NI(RE)GAN/ENEGAN HI(RE)GAN GU(RE)GAN ZU(RE)GAN ZUENGAN(neugan) (heuregan) (geu(re)gan) (zeu(re)gan) (zeuengan)NIRE BAITAN/ENE BAITAN HIRE BAITAN GURE BAITAN ZURE BAITAN ZUEN BAITAN
(heure baitan)NITAN HITAN GUTAN ZUTAN ZUETAN
Ablatiboa NIREGAN(D)IK/ENEGAN(D)IK HI(RE)GAN(D)IK GU(RE)GAN(D)IK ZU(RE)GAN(D)IK ZUENGAN(D)IK (neugan(d)ik) (heu(re)gan(d)ik) (geu(re)gan(d)ik) (zeu(re)gan(d)ik) (zeuengan(d)ik)NIRE BAITATIK/ ENE BAITATIK HIRE BAITATIK GU(RE) BAITATIK ZU(RE) BAITATIK ZUEN BAITATIK
(heure baitatik)NIRE BAITARIK/ ENE BAITARIK HIRE BAITARIK GU(RE) BAITARIK ZU(RE) BAITARIK ZUEN BAITARIK
(heure baitarik)Adlatibo soila NIREGANA(T)/ENEGANA(T) HI(RE)GANA(T) GU(RE)GANA(T) ZU(RE)GANA(T) ZUENGANA(T)
(neugana) (heu(re)gana) (geu(re)gana) (zeu(re)gana) (zeuengana)NIRE BAITARA(T)/ENE BAITARA(T) HIRE BAITARA(T) GU(RE) BAITARA(T) ZU(RE) BAITARA(T) ZUEN BAITARA(T)
(heure baitara(t))Hurbiltze-adlatiboa NI(RE)GAN ANTZ/ EN EGANANTZ HI(RE)GAN ANTZ GU(RE)GAN AN TZ ZU(RE)GAN AN TZ ZUEN GANANTZ
(neuganantz) (heu(re)ganantz) (geu(re)ganantz) (zeu(re)ganantz) (zeuenganantz)Muga-adlatiboa NIREGANAINO/ENEGANAINO HI(RE)GANAINO GU(RE)GANAINO ZU(RE)GANAINO ZUENGANAINO
(neuganaino) (heu(re)ganaino) (geu(re)ganaino) (zeu(re)ganaino) (zeuenganaino)NIRE BAITARAINO HIRE BAITARAINO GU(RE) BAITARAINO ZU(RE) BAITARAINO ZUEN BAITARAINO
(heure baitaraino)Adl.aren gainean eraikia NI(RE)GANAKO/ ENEGANAKO HI(RE)GANAKO GU(RE)GANAKO ZU(RE)GANAKO ZUENGANAKO
(neureganako) (heu(re)ganako) (geu(re)ganako) (zeu(re)ganako) (zeuenganako)Izenordain indartuetan, parentsei artean emandakoaz gainera, beste bi forma gehiago erabil daitezke pertsona bakoitzean: NI ( neu, nihaur, nerau ); HI (heu, h ihaur,heror(i)); GU (geu, guhaur, gerok); ZU (zeu, zuhaur, z eror(i)); ZUEK (zeuek, zuihauek, zerok).
PERTSONA-IZENORDAIN ARRUNTAK(et a INDARTUAK parentesi artean)
BERA EURAKSINGULARRA PLURALA PLURALA
Absolutua bera berak beraiek eurakErgatiboa berak berek beraiek eurekDatiboa berari berei beraiei eureiGenitiboa beraren bere bere(n) beraien eurenSoziatiboa berarekin berekin beraiekin eurekinInstrumentala beraz berez beraiezDestinatiboa berarentzat, beretzat, berentzat, beraientzat, eurentzat,
berarendako beretako berendako beraiendako eurendakoMotibatiboa bera(ren)gatik beregatik bere(n)gatik beraie(n)gatik eurengatikLeku-genitiboa bereko, bertako beretako, beraietako,
bere baitako bere(n) baitako beraien baitako
Inesiboa berean, bertan beretan, beraietan, eurenganbera(ren)gan berengan beraienganAblatiboa beretik, bertatik, beretatik, beraietatik, eurengan(d)ik
bera(ren)gan(d)ik bertarik, beretarik, beraietarik,beregan(d)ik berengan(d)ik beraiengan(d)ik
Adlatibo soila berera, bertara, beretara, beraietara, eurenganabera(ren)gana(t) beregana berengana(t) beraiengana(t)
Hurbiltze-adlatiboa bererantz, bertarantz, beretarantz, beraietarantz, eurenganantzbera(ren)ganantz bereganantz berenganantz beraienganantz
Muga-adlatiboa bereraino, bertaraino, beretaraino, beraietaraino, eurenganainobera(ren)ganaino bereganaino berenganaino beraienganaino
Adl.aren gainean eraikia bererako, bertarako, beretarako, beraietarako, eurenganakobera(ren)ganako bereganako bere(n)ganako beraienganako
beraz ondoriozko lokailua da, hortaz, honenbestez eta horrelakoak bezala. Hurbilekoa markatzeko, berton eta bertoko erabil daitezke. bertan, be rtatik, bertara, b ertarantz, bertaraino eta bertarako bizigabeei dagozkie; bera(ren)gan, bera(ren)gan(d)ik, bera(ren)gana(t), bera(ren)ganantz,
bera(ren)ganaino eta bera(ren)ganako, berriz, bizidunei. Ezkerreko bigarren zutabean - ta - marka duten formak ( bertan, bertara, bertako, ...) bereziki adberbio gisa erabiltzen dira. eurak-en plural hurbileko formak (eurok, eurok, euroi, euron, eurokin, ...) erabiltzen dira errespetuzko formetan ere, berori-ren plural gisa.
-
8/10/2019 Eranskin
7/38
MUGAGABEA SINGULARRA PLURALAbat bata batzukbatek batak batzuekbati batari batzueibaten bataren batzuenbatekin batarekin batzuekinbatentzat batarentzat batzuentzatbate(n)gatik batarengatik batzuengatikbatez bataz batzuezbate(a)n/batengan batean/batarengan batzuetan/batzuenganbateko bateko batzuetakobatera/batengana batera/batarengana batzuetara/batzuenganabatetik/batengandik batetik/batarengandik batzuetatik/batzuengandikbaterantz/batenganantz baterantz/batarenganantz batzuetarantz/batzuenganantzbateraino/batenganaino bateraino/batarenganaino batzuetaraino/batzuenganainobaterako/batenganako baterako/batarenganako batzuetarako/batzuenganako
ba t hitzak deklinabide mugagabearen formak hartzen ditu. Dena dela, beste hitzaren agerraldi mugatuaren eraginpean dagoenean, ez bes-tela, deklinabide mugatuko formak hartzen ditu ( bata txikia zen, bestea handia ).
H I R U L AUMUGAGABEA PLURALA MUGAGABEA PLURALA
hiru hirurak lau laurakhiruk hirurek lauk laurekhiruri hirurei lauri laureihirurik laurikhiruren hiruren lauren laurenhirurekin hirurekin laurekin laurekinhirurentzat hirurentzat laurentzat laurentzathirurengatik hirurengatik laurengatik laurengatikhirurez hirurez laurez laurezhirutan/hirurengan hiruretan/hirurengan lautan/laurengan lauretan/laurenganhirutako hiruretako lautako lauretakohirutara/hirurengana hiruretara/hirurengana lautara/laurengana lauretara/laurenganahirutatik/ hirurengandik hiruretatik/ hirurengandik lautatik/ laurengandik lauretatik/ laurengandikhirutarantz/hirurenganantz hiruretarantz/hirurenganantz lautarantz/laurenganantz lauretarantz/laurenganantzhirutaraino/hirurenganaino hiruretaraino/hirurenganaino lautaraino/laurenganaino lauretaraino/laurenganaino
hirutarako/hirurenganako hiruretarako/hirurenganako lautarako/laurenganako lauretarako/laurenganakohiru eta lau izenak direnean, bokalez bukatzen diren gainerako izenak bezala deklinatzen dira ( hiruak eta lauak oso ongi marrazt en ditu,baina gainerako zenbakiak oraind ik ez ditu ikasi ); izenordainaren funtzioa dutenean, berriz, laukian ageri bezala deklinatzen dira ( zazpi haur hurbildu zi ren: lehenengo hirurek gozoki bana hart u zuten, baina beste laurak gabe gelditu ziren ).Laukiko formak hiru eta lau zenbakiei bakarrik dagozkie eta ez hamahiru, hamalau, hogeita hiru, hogeita lau eta gainerakoei, hauen plu-raleko deklinabidea hamahiruak, hogeita hiruak, hamalauak, hogeita lauak, etab. baitira ( atzoko hirurak etorri ziren, baina beste hamahi- ruak etxean gelditu ziren ).
E
VIII
B AT B AT Z U K
1. Bereiz idatziko dira: aposizioak ( Bidasoa ib aia ), egin, eman , hartu eta eragin aditzekin osatzen diren aditz elkarteak
(lo egin ), etxez etxe moduko bikoiztapenak, egin berri modukoak,
mahai gainean gisako posposizioak, bigarren osagaia bila , eske edo falta duten elkarteak, lehen osagaia erdal , euskal , giza eta itsas duten elkarteak, ihartuak
ez diren neurrian, lehen osagaiaren amaierako >aia< amaiera duenean >aaaaaa
-
8/10/2019 Eranskin
8/38
-
8/10/2019 Eranskin
9/38
Hemen ematen diren formak usuenak dira.
1. ATXIKI
Oraina IraganaNOR NORI NOR NORIna txe ki t nen txe ki t nha txe ki k/n hen txe ki k/n nda txe ki o ze txe ki o nga txe z ki gu gen txe zk ki gu nza txe z ki zu zen txe zk ki zu nza txe z ki zue te zen txe zk ki zue te nda txe z ki e ze txe zk ki e n
adib. natxekio; zatxezkit; zat xezkiote; zetxekion; gentxezkion.
2. EDUKI
Oraina IraganaNOR NORK NOR NORKna u ka t nind u ka t nha u ka k/n hind u ka k/n nda u ka u ka nga u z ka gu gind u z ka gu nza u z ka zu zind u z ka zu nza u z ka (te) zue zind u z ka (te) zue nda u z ka te u z ka te n
nor 3. pertsona (lehen laukian singularra eta behekoan plurala)
Iragana Bald intza Ondorioaneukan baneuka neukakeheukan baheuka heukakezeukan baleuka leukakegeneukan bageneuka geneukakezeneukan bazeneuka zeneukakezeneukaten bazeneukate zeneukaketezeukaten baleukate leukakete
neuzkan baneuzka neuzkakeheuzkan baheuzka heuzkakezeuzkan baleuzka leuzkakegeneuzkan bageneuzka geneuzkakezeneuzkan bazeneuzka zeneuzkakezeneuzkaten bazeneuzkate zeneuzkaketezeuzkaten baleuzkate leuzkakete
adib. nauka; daukagu; zauzkategu; nindukan; zinduzkagun.
3. EGIN
nor 3. pertsona (lehen laukian singularra eta behekoan plurala)
Oraina Iragan Bald intza Ondorioa Aginteradagit negien banegi negikedagik/-n hegien bahegi hegike egin/-ndagi zegien balegi legike begidagigu genegien bagenegi genegikedagizu zenegien bazenegi zenegike egizudagizue zenegiten bazenegite zenegikete egizuedagite zegiten balegite legikete begite
dagitzat negitzan banegitza negizkedagitzak/-n hegitzan bahegitza hegizke egitzak/-ndagitza zegitzan balegitza legizke begitzadagitzagu genegitzan bagenegitza genegizkedagitzazu zenegitzan bazenegitza zenegizke egitzazudagitzazue zenegitzaten bazenegitzate zenegizkete egitzazuedagitzate zegitzaten balegitzate legizkete begitzate
4. EGON
Oraina Irag ana Bald intza Ondorioa Ag interanago nengoen banengo nengoke nagoenhago hengoen bahengo hengoke hagodago zegoen balego legoke begogaude geunden bageunde geundeke gaudenzaude zeunden bazeunde zeundeke zaudezaudete zeundeten bazeundete zeundekete zaudetedaude zeuden baleude leudeke beudeE
X
ADITZ TRINKOEN PARADIGM AK
-
8/10/2019 Eranskin
10/38
E
XI
Oraina Irag ana
NOR NORI NOR NORIna go ki t nen go ki t nha go ki k/n hen go ki k/n nda go ki o ze go ki o nga go z ki gu gen go z ki gu nza go z ki zu zen go z ki zu nza go z ki zue te zen go z ki zue te nda go z ki e ze go z ki e n
Baldintza (b a-) Ondorioa (-ke)NOR NORI
(ba) nen go ki t (ke)(ba) hen go ki k/n (ke)(ba) le go ki o (ke)(ba) gen go z ki gu (ke)(ba) zen go z ki zu (ke)(ba) zen go z ki zue te (ke)(ba) le go z ki e (ke)
adib. dagokio; gagozkizu; zagozkiote; zegokion; balegokio; legokioke.
5. EKARRI
OrainaNOR NORKna kar tha kar k/nda kar ga kar tza guza kar tza zuza kar zte zueda kar tza te
Oraina Irag anaNOR NORI NORK NORK NORI
t t ne kar (z) ki t nk/n k/n he kar (z) ki k/n no ze kar (z) ki o n
dakar(z)ki gu gu gen kar (z) ki gu nzu zu zen kar (z) ki zu nzue zue zen kar (z) ki zue te ne te ze kar (z) ki e te n
adib. nakark; gakartz azu; zakarztet; dakarkigu; dakarzkiz uete; zekarkidan; zekarzkidan; nekarkion; nekarzkion.
6. EMAN (nor 3. pertsona)
Agintera
N OR-N ORK N OR (sin g.) -NORI ( 3. pe rt s.) -NORK NOR (p l.) -NORI ( 3. pe rt s.) -NORKdemadan emak/n emaiok/n emaizkiok/nbema bemakio bemazkiodemagun emazu emaiozu emazkiozuemazue emaiozue emazkiozuebemate bemakiote bemazkiote
7. ENTZUN
nor 3. pertsona (lehen laukian singularra eta segidakoan plurala)
Oraina Iragana Baldintza Ondorioa Ag interadantzut nentzuen banentzun nentzuke dantzudandantzuk/n hentzuen bahentzu hentzuke entzuk/ndantzu zentzuen balentzu lentzuke bentzudantzugu genentzuen bagenentzu genentzuke dantzugundantzuzu zenentzuen bazenentzu zenentzuke entzuzudantzuzue zenentzuten bazenentzute zenentzukete entzuzuedantzute zentzuten balentzute lentzukete bentzute
nor 3. pertsona (lehen laukian singularra eta behekoan plurala)
Iragana Bald intza Ondorioanekarren banekar nekarkehekarren bahekar hekarkezekarren balekar lekarkegenekarren bagenekar genekarkezenekarren bazenekar zenekarkezenekarten bazenekarte zenekarketezekarten balekarte lekarkete
nekartzan banekartza nekarzehekartzan bahekartza hekarzkezekartzan balekartza lekarzkegenekartzan bazenekartza zenekarzkezenekartzan bazenekartza zenekarzkezenekartzaten bazenekartzate zenekarzketezekartzaten balekartzate lekarzkete
-
8/10/2019 Eranskin
11/38
E
XII
dantzuzkit nentzuzkien banentzuzki nentzuzke dantzuzkidandantzuzkik/n hentzuzkien bahentzuzki hentzuzke entzuzkik/ndantzuzki zentzuzkien balentzuzki lentzuzke bentzuzkidantzuzkigu genentzuzkien bagenentzuzki genentzuzke dantzuzkigundantzuzkizu zenentzuzkien bazenentzuzki zenentzuzke entzuzkizudantzuzkizue zenentzuzkiten bazenentzuzkite zenentzuzkete entzuzkizuedantzuzkite zentzuzkiten balentzuzkite lentzuzkete bentzuzkite
8. ERABILI
OrainaNOR NORKna rabil tha rabil k/nda rabil ga rabil tza guza rabil tza zuza rabil zte zueda rabil tza te
OrainaNOR NORI NORK
t tk/n k/no
darabil(z)ki gu guzu zuzue zuee te
adib. harabilgu; darabilt e; zarabilt zagu; zarabilzte; darabilkiegu; darabilzkiegu.
9. ERAMAN
Oraina Irag anaNOR NORK NOR NORKna rama t nind erama t nha rama k/n hind erama k/n nda rama erama nga rama tza gu gind erama tza gu nza rama tza zu zind erama tza zu nza rama tza zue zind erama zte zue nda rama tza te erama te n
nor 3. pertsona (lehen laukian singularra eta behekoan plurala)
Iragana Bald intza Ondorioaneraman banerama neramakeheraman baherama heramakezeraman balerama leramakegeneraman bagenerama generamakezeneraman bazenerama zeneramakezeneramaten bazeneramate zeneramaketezeramaten baleramate leramakete
neramatzan baneramatza neramazkeheramatzan baheramatza heramazkezeramatzan baleramatza leramazkegeneramatzan bageneramatza generamazkezeneramatzan bazeneramatza zeneramazkezeneramatzaten bazeneramatzate zeneramazketezeramatzaten baleramatzate leramazkete
Oraina IraganaNOR NORI NORK NORK NORI
t t ne rama (z) ki t nk/n k/n he rama (z) ki k/n no ze rama (z) ki o n
darama(z)ki gu gu gen rama (z) ki gu nzu zu zen rama (z) ki zu nzue zue zen rama (z) ki zue te ne te ze rama (z) ki e te n
adib. haramagu; garamatza; ginderamatzan; zaramaztet; daramakit; generamakion; generamazkion.
nor 3. pertsona (lehen laukian singularra eta behekoan plurala)
Irag ana Baldintza Ondorioanerabilen banerabil nerabilkeherabilen baherabil herabilkezerabilen balerabil lerabilkegenerabilen bagenerabil generabilkezenerabilen bazenerabil zenerabilkezenerabilten bazenerabilte zenerabilketezerabilten balerabilte lerabilkete
nerabiltzan banerabiltza nerabilzkeherabiltzan baherabiltza herabilzkezerabiltzan balerabiltza lerabilzkegenerabiltzan bagenerabiltza generabilzkezenerabiltzan bazenerabiltza zenerabilzkezenerabiltzaten bazenerabiltzate zenerabilzketezerabiltzaten balerabiltzate lerabilzkete
-
8/10/2019 Eranskin
12/38
E
XIII
10 .ESAN ( *IO/ ERRAN)
Oraina Iragana Ag interadiot nioen derradandiok/n hioen errak/ndio zioen berradiogu genioen derragundiozu zenioen errazudiozue zenioten errazuediote zioten berrate
11.ETORRI
Oraina Iragana Baldintza Ondorioa Ag interanator nentorren banentor nentorke natorrenhator hentorren bahentor hentorke hatordator zetorren baletor letorke betorgatoz gentozen bagentoz gentozke gatozenzatoz zentozen bazentoz zentozke zatozzatozte zentozten bazentozte zentozkete zatoztedatoz zetozen baletoz letozke betoz
Oraina Irag anaNOR NORI NOR NORIna tor ki t nen tor ki t nha tor ki k/n hen tor ki k/n nda tor ki o ze tor ki o nga to z ki gu gen to z ki gu nza to z ki zu zen to z ki zu nza to z ki zue te zen to z ki zue te nda to z ki e ze to z ki e n
adib. hatorkit; datorkio; gatozkio; nentorkion; gentozkizun.
12.ETZAN
Oraina Iragananatza nentzan
hatza hentzandatza zetzangautza geuntzanzautza zeuntzanzautzate zeuntzatendautza zeutzan
13.EZAGUTU
nor 3. pertsona (lehen laukian singularra eta behekoan plurala)
Oraina Iraganadazagut nezaguendazaguk/n hezaguendazagu zezaguendazagugu genezaguendazaguzu zenezaguendazaguzue zenezagutendazagute zezaguten
dazaguzkit nezaguzkiendazaguzkik/n hezaguzkiendazaguzki zezaguzkiendazaguzkigu genezaguzkiendazaguzkizu zenezaguzkiendazaguzkizue zenezaguzkitendazaguzkite zezaguzkiten
14.IBILI
Oraina Iragana Baldintza Ondorioa Ag interanabil nenbilen banenbil nenbilke nabilenhabil henbilen bahenbil henbilke habildabil zebilen balebil lebilke bebilgabiltza genbiltzan bagenbiltza genbilzke gabiltzanzabiltza zenbiltzan bazenbiltza zenbilzke zabiltzazabiltzate zenbiltzaten bazenbiltzate zenbilzkete zabiltzatedabiltza zebiltzan balebiltza lebilzke bebiltza
-
8/10/2019 Eranskin
13/38
-
8/10/2019 Eranskin
14/38
20.JAKIN
nor 3. pertsona (lehen laukian singularra eta behekoan plurala)
Oraina Iragana Baldintza Ondorioadakit nekien baneki nekikedakik/n hekien baheki hekikedaki zekien baleki lekikedakigu genekien bageneki genekikedakizu zenekiten bazenekite zenekiketedakite zekiten balekite lekikete
dakizkit nekizkien banekizki nekizkedakizkik/n hekizkien bahekizki hekizkedakizki zekizkien balekizki lekizkedakizkigu genekizkien bagenekizki genekizkedakizkizu zenekizkien bazenekizki zenekizkedakizkizue zenekizkiten bazenekizkite zenekizketedakizkite zekizkiten balekizkite lekizkete
21.JARDUN
Oraina Iraganadihardut niharduendiharduk/n hiharduendihardu ziharduendihardugu geniharduendiharduzu zeniharduendiharduzue zenihardutendihardute ziharduten
23.JARRAIKI
Oraina Irag anaNOR NORI NOR NORIna rrai t ne rrai t nha rrai k/n he rrai k/n nda rrai o ze rrai o nga rrai zki gu gene rrai zki gu nza rrai zki zu zene rrai zki zu nza rrai zki zue te zene rrai zki zue te nda rrai zki e ze rrai zki e n
adib. narraio; darraio; zarraizk io; zerraion; generraizkion.
24.JOAN
Oraina Iragana Baldintza Ondorioa Ag interanoa nindoan banindoa nindoake noanhoa hindoan bahindoa hindoake hoadoa zihoan balihoa lihoake bihoagoaz gindoazen bagindoaz gindoazke goazenzoaz zindoazen bazindoaz zindoazke zoazzoazte zindoazten bazindoazte zindoazkete zoaztedoaz zihoazen balihoaz lihoazke bihoaz
Oraina IraganaNOR NORI NOR NORIn oa ki t nind oa ki t nh oa ki k/n hind oa ki k/n nd(ih) oa ki o zih oa ki o ng oa z ki gu gind oa z ki gu nz oa z ki zu zind oa z ki zu nz oa z ki zue te zind oa z ki zue te nd(ih) oa z ki e zih oa z ki e n
adib. doakio edo dihoakio; noakio; goazkio; hindoakion; zindoazkigut en.
E
XV
22 .JARIO/ERION
Oraina Irag ananiri darit zeridanhiri darik/n zeri(n)anhari dario zerionguri darigu zerigunzuri darizu zerizunzeuei darizue zerizuenhaiei darie zerien
-
8/10/2019 Eranskin
15/38
E
XVI
Hiztunak aurrean duen solaskidea hika (eta ez zuka) tratatzen duenean erabiltzen dira hikako alokutiboak. Hikari dagozkion markak (- n solaskideaemakumezkoa denean eta - k gizonezkoa denean, funtsean) adizkietan ageri dira. Hikako tratamendua lagunartean, famili giroan eta konfiantzakogiroetan erabili ohi da.
Hikako tratamendua hautatuz gero, nahitaez hikako formak erabiltzera behartuta dago hiztuna. Adibidez:Hi goiz etorri haiz , baina hire laguna berandu iritsi dun/duk (eta ez *da)
Nahiz eta perpaus nagusian hikako erregistroa aukeratu, mendeko perpausean erregistro neutroa erabili behar da (horregatik, subjuntiboko adiz-kiek ez dute forma alokutiborik). Adibidez:Alkatea ere etortzekoa dela (eta ez *dunala/*duala) entzun dinat/diat
Hikako adizkiak adierazpen-perpausetan baino ez dira erabiltzen; galderazko eta harridurazko perpausek ez dute adizki alokutiborik hartzen. Adibidez:Non erosi dute (eta ez *diten/*ditek) liburu hori? Deabruak eramango ahal du ! (eta ez *din/*dik)
Oharra: ondoren ez dira paradigma osoak ematen. Adizkirik erabilienak baino ez daude.
ADITZ LAGUNTZAILEAK
H I T A N O A
NOR (izan)
Orainanaiz nauk/naunda duk/dungara gaituk/gaitundira dituk/ditunIragananintzen ninduan/nindunanzen zuan/zunanginen gintuan/gintunanziren zituan/zitunanAleg iazkoa [+ke]nintzateke nindukek/nindukenlitzateke lukek/lukenginateke gintuzkek/gintuzkenlirateke lituzkek/lituzkenIragana [+ke]nintzatekeen nindukean/ nindukenanzatekeen zukean/zukenanginatekeen gintuzkean/ gintuzkenan
ziratekeen zituzkean/zituzkenanNOR (*edin)
Oraina [+ke]naiteke naitekek/naitekendaiteke daitekek/daitekengaitezke gaitezkek/gaitezkendaitezke daitezkek/daitezkenIragana [+ke]nintekeen nintekean/nintekenanzitekeen zitekean/zitekenangintezkeen gintezkean/ gintezkenanzitezkeen zitezkean/zitezkenanAleg iazkoa [+ke]ninteke nintekek/nintekenliteke litekek/litekengintezke gintezkek/gintezkenlitezke litezkek/litezken
NOR-NORI ( izan)
Orainazait zaidak/zaidanzaio zaiok/zaionzaigu zaiguk/zaigunzaie zaiek/zaienIraganazitzaidan zitzaidaan/zitzaidananzitzaion zaitzaioan/zitzaionanzitzaigun zitzaiguan/zitzaigunanzitzaien zitzaiean/zitzaienanAleg iazkoa [+ke]litzaidake litzaidakek/litzaidakenlitzaioke litzaiokek/litzaiokenlitzaiguke litzaigukek/litzaigukenlitzaieke litzaiekek/litzaieken
NOR-NORK (*edun )
Orainadut diat/dinatditut ditiat/ditinatdu dik/dinditu ditik/ditindugu diagu/dinaguditugu ditiagu/ditinagudute ditek/ditendituzte ditiztek/ditiztennau naik/naunnaute naitek/naitengaitu gaitik/gaitingaituzte gaitiztek/gaitiztenIragananuen nian/ninannituen nitian/nitinanzuen zian/zinanzituen zitian/zitinangenuen genian/geninan
genituen genitian/genitinanzuten zitean/zitenanzituzten zitiztean/zitiztenanninduen nindian/nindinanninduten ninditean/ninditenangintuen gintian/gintinangintuzten gintiztean/gintiztenanAleg iazkoa [+ke]nuke nikek/nikennituzke nitizkek/nitizkenluke likek/likenlituzke litizkek/litizkengenuke genikek/genikengenituzke genitizkek/genitizkenlukete liketek/liketenlituzkete litizketek/litizketenninduke nindikek/nindikennindukete nindiketek/nindiketengintuzke gintizkek/gintizkengintuzkete gintizketek/gintizketenIragana [+ke]nukeen nikean/nikenannituzkeen nitizkean/nitizkenanzukeen zikean/zikenanzituzkeen zitizkean/zitizkenangenukeen genikean/genikenangenituzkeen genitizkean/genitizkenanzuketen ziketean/ziketenanzituzketen zitizketean/ zitizketenannindukeen nindikean/nindikenanninduketen nindiketean/ nindiketenangintuzkeen gintizkean/gintizkenangintuzketen gintizketean/gintizketenan
-
8/10/2019 Eranskin
16/38
E
XVII
NOR-NORK (*eza n)
Oraina [+ke]dezaket zezakeat/zezakenatditzaket zitzakeat/zitzakenatdezake zezakek/zezakenditzake zitzakek/zitzakendezakegu zezakeagu/zezakenaguditzakegu zitzakeagu/zitzakenagudezakete zezaketek/zezaketenditzakete zitzaketek/zitzaketenIragana [+ke]nezakeen nezakean/nezakenannitzakeen nintzakean/nintzakenanzezakeen zezakean/zezakenanzitzakeen zitzakean/zitzakenangenezakeen genezakean/ genezakenangenitzakeen genitzakean/genitzakenanzezaketen zezaketean/zezaketenanzitzaketen zitzaketean/ zitzaketenanAleg iazkoa [+ke]nezake nezakek/nezakennitzake nitzakek/nitzakenlezake lezakek/lezakenlitzake litzakek/litzakengenezake genezakek/genezakengenitzake genitzakek/genitzakenlezakete lezaketek/lezaketenlitzakete litzatekek/litzateken
NOR-NORI-NORK (*-i)
Orainadiot zioat/zionatdizkiot zizkioat/zizkionatdio ziok/ziondizkio zizkiok/zizkiondiogu zioagu/zionagudizkiogu zizkioagu/zizkionagudiote ziotek/ziotendizkiote zizkiotek/zizkioten
diet zieat/zienatdizkiet zizkieat/zizkienatdie ziek/ziendizkie zizkiek/zizkiendiegu zieagu/zienagudizkiegu zizkieagu/zizkienagu
diete zietek/zietendizkiete zizkietek/zizkieten
dit zidak/zidandizkit zizkidak/zizkidandidate zidatek/zidatendizkidate zizkidatek/zizkidatendigu ziguk/zigundizkigu zizkiguk/zizkigundigute zigutek/zigutendizkigute zizkigutek/zizkiguten
Iragananion nioan/nionannizkion nizkioan/nizkionanzion zioan/zionanzizkion zizkioan/zizkionangenion genioan/genionangenizkion genizkioan/genizkionanzioten ziotean/ziotenanzizkioten zizkiotean/zizkiotenan
nien niean/nienannizkien nizkiean/nizkienanzien ziean/zienanzizkien zizkiean/zizkienangenien genizkien/genizkienangenizkien genizkiean/genizkienanzieten zietean/zietenanzizkieten zizkietean/zizkietenan
zidan zidaan/zidananzizkidan zizkidaan/zizkidananzidaten zidatean/zidatenanzizkidaten zizkidatean/ zizkidatenanzigun ziguan/zigunanzizkigun zizkiguan/zizkigunan
ziguten zigutean/zigutenanzizkiguten zizkigutean/zizkigutenanAleg iazkoa [+ke]nioke niokek/niokennizkioke nizkiokek/nizkiokenlioke liokek/liokenlizkioke lizkiokek/lizkiokengenioke geniokek/geniokengenizkioke genizkiokek/ genizkiokenliokete lioketek/lioketenlizkiokete lizkioketek/lizkioketen
nieke niekek/niekennizkieke nizkiekek/nizkiekenlieke liekek/liekenlizkieke lizkiekek/lizkiekengenieke geniekek/geniekengenizkieke genizkiekek/ genizkiekenliekete lieketek/lieketenlizkiekete lizkieketek/lizkieketen
lidake lidakek/lidakenlizkidake lizkidakek/lizkidakenlidakete lidaketek/lidaketenlizkidakete lizkidaketek/ lizkidaketenliguke ligukek/ligukenlizkiguke lizkigukek/lizkigukenligukete liguketek/liguketenlizkigukete lizkiguketek/ lizkiguketen
-
8/10/2019 Eranskin
17/38
E
XVIII
N OR-NORI-NORK (*ezan)
Oraina [+ke]diezaioket ziezaiokeat/ziezaiokenatdiezazkioket ziezazkiokeat/ziezazkiokenatdiezaioke ziezaiokek/ziezaiokendiezazkioke ziezazkiokek/ziezazkiokendiezaiokegu ziezaiokeagu/ziezaiokenagudiezazkiokegu ziezazkiokeagu/ziezazkiokenagudiezaiokete ziezaioketek/ziezaioketendiezazkiokete ziezazkioketek/ziezazkioketenIragana [+ke]niezaiokeen niezaiokean/niezaiokenanniezazkiokeen niezazkiokean/niezazkiokenanziezaiokeen ziezaiokean/ ziezaiokenanziezazkiokeen ziezazkiokean/ziezazkiokenangeniezaiokeen geniezaiokean/geniezaiokenangeniezazkiokeen geniezazkiokean/geniezazkiokenanziezaioketen ziezaioketean/ziezaioketenanziezazkioketen ziezazkioketean/ziezazkioketenanAleg iazkoa [+ke]niezaioke niezaiokek/niezaiokenniezazkioke niezazkiokek/niezazkiokenliezaioke liezaiokek/liezaiokenliezazkioke liezazkiokek/ liezazkiokengeniezaioke geniezaiokek/geniezaiokengeniezazkioke geniezazkiokek/geniezazkiokenliezaiokete liezaioketek/ liezaioketenliezazkiokete liezazkioketek/liezazkioketen
ADITZ TRINKOAK
NOR saila
EGON
Orainanago nagok/nagondago zagok, zegok/zagon, zegongaude gaudek/gaudendaude zaudek, zeudek/zauden, zeudenIragananengoen nengoan/nengonanzegoen zegoan/zegonangeunden geundean/geundenanzeuden zeudean/zeudenan
ETORRI
Orainanator natorrek/natorrendator zatorrek, zetorrek/ zatorren, zetorrengatoz gatozak/gatozandatoz zatozak, zetozak/ zatozan, zatozanIragananentorren nentorrean/ nentorrenanzetorren zetorrean/zetorrenangentozen gentozaan/ gentozananzetozen zetozean/zetozenan
IBILI
Orainanabil nabilek/nabilendabil zabilek, zebilek/ zabilen, zebilengabiltza gabiltzak/gabiltzandabiltza zabiltzak, zebiltzak/zabiltzan, zebiltzanIragananenbilen nenbilean/nenbilenanzebilen zebilean/zebilenangenbiltzan genbiltzaan/genbiltzananzebiltzan zebiltzaan/ zebiltzanan
JOAN
Orainanoa noak/noandoa zoak/zoangoaz goazak/goazandoaz zoazak/zoazanIragananindoan nindoaan/nindoananzihoan zihoaan/zihoanangindoazen gindoazaan/ gindoazananzihoazen zihoazaan/zihoazanan
NOR-NORK saila
EDUKI
Orainadaukat zaukaat, zeukaat/zaukanat, zeukanatdauzkat zauzkaat, zeuzkaat/zauzkanat, zeuzkanatdauka zaukak, zeukak/zaukan, zeukandauzka zauzkak, zeuzkak/zauzkan, zeuzkandaukagu zaukaagu, zeukaagu/zaukanagu, zeukanagudauzkagu zauzkaagu, zeuzkaagu/zauzkanagu, zeuzkanagudaukate zaukatek, zeukatek/zaukaten, zeukatendauzkate zauzkatek, zeuzkatek/zauzkaten, zeuzkatenIragananeukan neukaan/ neukananneuzkan neuzkaan/neuzkananzeukan zeukaan/ zeukananzeuzkan zeuzkaan/zeuzkanangeneukan geneukaan/geneukanangeneuzkan geneuzkaan/geneuzkananzeukaten zeukatean/zeukatenanzeuzkaten zeuzkatean/zeuzkatenan
-
8/10/2019 Eranskin
18/38
-
8/10/2019 Eranskin
19/38
E
XX
NORI-NORK saila
IRITZI
Orainaderitzot, deritzat zeritzoat, zeritzaat/zeritzonat, zeritzanatderitzet, derizte zeritzeat, zerizteat/zeritzenat, zeriztenatderitzo, deritza zeritzok, zeritzak/zeritzon, zeritzanderitze, derizte zeritzek, zeriztek/zeritzen, zeriztenderitzogu, deritzagu zeritzoagu, zeritzaagu/zeritzonagu, zeritzanaguderitzegu, deriztegu zeritzeagu, zerizteagu/zeritzenagu, zeriztenaguderitzote, deritzate zeritzotek, zeritzatek/zeritzoten, zeritzatenderitzete, deriztete zeritzetek, zeriztetek/zeritzeten, zeriztetenIragananeritzon, neritzan neritzoan, neritzaan/neritzonan, neritzananneritzen, nerizten neritzean, neriztean/neritzenan, neriztenanzeritzon, zeritzan zeritzoan, zeritzaan/zeritzonan, zeritzananzeritzen, zerizten zeritzean, zeriztean/zeritzenan, zeriztenangeneritzon, generitzan generitzoan, generitzaan/generitzonan, generitzanangeneritzen, generizten generitzean, generiztean/generitzenan, generiztenanzeritzoten, zeritzaten zeritzotean, zeritzatean/zeritzotenan, zeritzatenanzeritzeten, zerizteten zeritzetean, zeriztetean/zeritzetenan, zeriztetenan
NORK saila
IRAUN
Orainadiraut zirauat/ziraunatdirau zirauk/ziraundiraugu zirauagu/ ziraunagudiraute zirautek/ ziraunateIragananirauen nirauan/ niraunanzirauen zirauan/ziraunangenirauen genirauan/geniraunanzirauten zirautean/zirautenan
JARDUN
Orainadihardut ziharduat/zihardunatdihardu ziharduk/ zihardundihardugu ziharduagu/zihardunagudihardute zihardutek/zihardutenIragananiharduen niharduan/nihardunanziharduen ziharduan/zihardunangeniharduen geniharduan/genihardunanziharduten zihardutean/zihardutenan
IRUDI
Orainadirudit zirudiat/zirudinatdirudi zirudik/zirudindirudigu zirudiagu/zirudinagudirudite ziruditek/ziruditenIragananirudien nirudian/nirudinanzirudien zirudian/zirudinangenirudien genirudian/genirudinanziruditen ziruditean/ziruditenan
-
8/10/2019 Eranskin
20/38
E
XXI
1.Kardinalak
Zerotik ehunerainoko zenbakiak honela idatziko dira:41 : berrogeita bat 69 : hirurogeita bederatzi 97: laurogeita hamazazpi
Ehunekoak lotuta idatziko dira.
300 : hirurehun 500 : bostehun (bortzehun) 800 : zortziehun Milakoak bananduta idatziko dira.4.000 : lau mila 47.000 : berrogeita zazpi mila 91.000 : laurogeita hamaika mila
Milioikoak ere bananduta.1.000.000 : milioi bat 4.000.000 : lau milioi 100.000.000 : ehun milioi
Ehunetik milarainoko zenbakiak honela idatziko dira: ehunekoak hamarrekoetatik bananduta, agertzen diren bi parteen artekolotura eta delarik.225 : berrehun eta hogeita bost579 : bostehun eta hirurogeita hemeretzi908 : bederatziehun eta zortzi
Milatik gorako zenbakiak idazteko, irizpide bera. Hots: Milakoak ehunekoetatik bananduta; baita berauek hamarrekoetatik ere.Milakoen eta ehunekoen artean koma bat jartzen da (bi osagai bakarrik daudenean izan ezik, hauetan eta partikulez bereiztendira).1.003 : mila eta hiru3.456 : hiru mila, laurehun eta berrogeita hamasei35.436 : hogeita hamabost mila, laurehun eta hogeita hamasei457.908 : laurehun eta berrogeita hamazazpi mila, bederatziehun eta zortzi
Milioikoetan, beste horrenbeste.137.954.218 : ehun eta hogeita hamazazpi milioi, bederatziehun eta berrogeita hamalau mila, berrehun eta hemezortzi.
2.Ordinalak Ordinalak adierazteko -GARREN atzizkia erabiliko da letraz idazten direnean: bostgarren, bigarren, ... GARREN atzizkiaren ikurra . da. GARREN esango litzatekeen tokian puntua jarriko da zenbakia zifraz idazten denean: 5. (bostgarren). Idazteko arauak kardinalentzat emandako berdinak dira, -GARREN atzizkia erantsita.
1. lehen, lehenen, lehenengo 7. zazpigarren 13. hamahirugarren2. bigarren 8. zortzigarren ..............3. hirugarren 9. bederatzigarren 20. hogeigarren4. laugarren 10. hamargarren 100. ehungarren5. bosgarren 11. hamaikagarren 1.000. milagarren6. seigarren 12. hamabigarren 10.000. hamar milagarren
3.Frakzioak* A/B moduko zenbakiak zenbaki zatikiarrak dira.
A- zenbakitzaileaB- izendatzailea
* - (R)EN atzizkia erabiltzen da kardinalari itsatsia:- REN kardinala bokalez amaitzen denean- EN kardinala kontsonantez amaitzen denean
1/5 =bosten; 5/6 =bost seiren3/20 =hiru hogeiren; 1/100 =ehunen
* Hiru salbuespen: 1/2 : erdi (ez biren); 1/3 : heren (ez hiruren); 1/4 : laurden (ez lauren)1/5 : bosten 1/9 : bederatziren 1/20 : hogeiren1/6 : seiren 1/10 : hamarren 1/100 : ehunen1/7 : zazpiren 1/11 : hamaikaren 1/1.000 : milaren1/8 : zortziren 1/12 : hamabiren 1/10.000 : hamar milaren
4. Distributibo edo banatzaileakZenbatzaile zehaztuei -NA atzizkia erantsiz sortzen dira.1 ! bana 10 ! hamarna 3.000 ! hiruna mila2 ! bina 26 ! hogeita seina 7.225 ! zazpi mila berrehun eta hogeita bosna3 ! hiruna 100 ! ehuna 1.000.000 ! milioi bana4 ! launa 500 ! bostehuna 2.000.000 ! bina milioi5 ! bosna (ez bostna) 1.000 ! mila bana (ez milana) 10.000.000 ! hamarna milioi
Pilota bana erosi genuen; bizkarz ain binarekin agertu ziren; jar zaitezte hirunaka.
0 : zero, huts1 : bat2 : bi*3 : hiru4 : lau5 : bost (bortz)6 : sei7 : zazpi8 : zortzi9 : bederatzi
10 : hamar11 : hamaika12 : hamabi13 : hamahiru
14 : hamalau15 : hamabost (hamabortz)16 : hamasei17 : hamazazpi18 : hemezortzi (hamazortzi)19 : hemeretzi20 : hogei21 : hogeita bat22 : hogeita bi23 : hogeita hiru
.....30 : hogeita hamar31 : hogeita hamaika
.....
38 : hogeita hemezortzi(hogeita hamazortzi)
39 : hogeita hemeretzi40 : berrogei50 : berrogeita hamar60 : hirurogei (hiruretan hogei)70 : hirurogeita hamar
(hiruretan hogeita hamar)80 : laurogei (lauretan hogei)90 : laurogeita hamar
(lauretan hogeita hamar)100 : ehun200 : berrehun300 : hirurehun
400 : laurehun500 : bostehun600 : seiehun700 : zazpiehun800 : zortziehun900 : bederatziehun
1.000 : mila2.000 : bi mila3.000 : hiru mila4.000 : lau mila
10.000 : hamar mila100.000 : ehun mila
1.000.000 : milioi bat1.000.000.000.000: bilioi bat
Z E N B A K I E N I D A Z K E R A
* Bakarrik doala, izenik gabe alegia, biga ere esan daiteke: biga etorri ziren , baina bi neska etorri ziren.
-
8/10/2019 Eranskin
21/38
-
8/10/2019 Eranskin
22/38
E
XXIII
ATZERRIKO TOPONIMOEN
JENTILIZIOAK S ORTZEKOARAU OROKORRAKLEKU-IZEN AREN ATZIZKIAREN ADIBIDEAK ZEN BAIT
AMAIERA FORM A SALBUESPEN
Milan: milandarm / n / l -dar Nepal: nepaldar
Jerusalem: jerusalemdar
Aljer: aljertarr / s / sh / x / z -tar Paris: paristar
Londres: londrestar
ts / tx / tz -tstar / -txtar / tztar Metz: metztar
Reading: readingdarng -dar Hong Kong: hongkongdar
Leipzig: leipzigarAl-Jizah: jizahargainerako -ar Hamburg: hamburgar Irak: irakiarkontsonanteak Cardiff: cardiffar
h aurreko kontso- Perth: pertharkontsonante + h nanteari dagokiona Phnom Penh: phnompenhdar
silaba bat -tar Txina: txinatar Suitza: suitzaredo bi
Kanada: kanadara 2 silaba -ar Albania: albaniar Erroma: erromatar
baino gehiago Europa: europar
ta -ar Malta: maltar
Katmandu: katmandutar Estatu Batuak:u -tar Mosku: moskutar estatubatuar
Napoli:napolitari -ar Miami: miamiar Paraguai:paraguaitar
Uruguai:uruguaitar
Damasko: damaskoar Mexiko: mexikaro -ar Oslo: osloar Santiago: santiagotar
Kongo: kongoar
Bizantzio: bizantziar Tokio: tokiotario io + ar = iar Pirinio: piriniar Ohio: ohiotar
Gaborone: gaboronetar Txile: txiletare -tar Baltimore: baltimoretarSucre: sucretar
KONTS
ONANTEA
B
O
K
A
L
A
-
8/10/2019 Eranskin
23/38
E
XXIV
ZER ORDU DA?/ZER ORDUTAN ?
QU HORA ES?/A QU HORA ?ordu bata da / ordu batean es la una / a la unaordu biak dira / ordu bietan son las dos / a las doshirurak dira / hiruretan son las tres / a las treslaurak dira / lauretan son las cuatro / a las cuatrobostak dira / bostetan son las cinco / a las cinco................. .................
ordu bat eta erdiak dira / ordu bat eta erdietan es la una y media / a la una y mediaordu bi eta erdiak dira / ordu bi eta erdietan son las dos y media / a las dos y mediahiru eta erdiak / hiru eta erdietan son las tres y media / a las tres y media................. .................
ordu bat eta laurdenak edo ordu bata eta laurden / la una y cuarto / a la una y cuartoordu bat eta laurdenetan edo ordu bata eta laurdenetanordu bi eta laurdenak edo ordu biak eta laurden / las dos y cuarto / a las dos y cuartoordu bi eta laurdenetan edo ordu biak eta laurdenetanhiru eta laurdenak edo hirurak eta laurden / las tres y cuarto / a las tres y cuartohiru eta laurdenetan edo hirurak eta laurdenetan................. .................
ordu bata eta bost / ordu bata eta bostean la una y cinco / a la una y cincoordu biak eta hamar / ordu biak eta hamarrean las dos y diez / a las dos y diezhirurak eta hogei / hirurak eta hogeian las tres y veinte / a las tres y veintelaurak eta hogeita bost / laurak eta hogeita bostean las cuatro y veinte / a las cuatro y veinte................. .................
ordu bata hamar gutxi / ordu bata hamar gutxitan la una menos diez / a la una menos diezordu biak laurden gutxi / ordu biak laurden gutxitan las dos menos cuarto / a las dos menos cuartohirurak hogei gutxi / hirurak hogei gutxitan las tres menos veinte / a las tres menos veinte................. .................
arratsaldeko hirurak edo hamabostak 15:00 las tres de la tarde o las quince horasarratsaldeko hirurak eta bat edo hamabostak eta bat 15:01 las tres y uno de la tarde o las quince y unogaueko hamabiak edo zero ordua 00:00 las doce de la noche o la hora cerogaueko hamabi eta erdiak edo zero ordua eta hogeita hamar 00:30 las doce y media de la noche o las cero treinta
21:00etan a las 21:0021:00etara / 21:00ak arte hasta las 21:0021:00etatik desde las 21:0021:05ean a las 21:0521:05era / 21:05 arte hasta las 21:0521:05etik desde las 21:0521:30ean a las 21:3021:30era / 21:30 arte hasta las 21:3021:30etik desde las 21:30
Oharra: ordu hitzaren ordez oren ere erabil daiteke: oren bata, bi orenak, bi orenetan, oren bat a eta laurden, oren biak eta laurden, ...
DATA LA FECHA
KALKULU-ERAGIKETAK OPERACIONES DE CLCULOBatuketa Adicin (Suma)bost gehi sei berdin hamaika 5 +6 =11 cinco ms seis (es) igual a 11Kenketa Sustraccin (Resta)bederatzi ken zazpi berdin bi 9 - 7 =2 nueve menos siete (es) igual a 2Biderketa Multiplicacinlau bider bi berdin zortzi 4 x 2 =8 cuatro por dos (es) igual a ochoZatiketa Divisinhamar zati bost berdin bi 10/2 =5 diez (dividido) entre dos (es) igual a cincoBerreketa Potenciacinhiru ber bi berdin bederatzi 3 2 =9 tres al cuadrado (es) igual a nueveErroketa Radicacinbi erro hamasei berdin lau 2 16 =4 raz cuadrada de dieciseis (es) igual a cuatro
Baionan ( o Baiona), 1996ko apirilaren 6an ( o 6a) En Bayona, a 6 de abril de 19961996/04/06 (1996/IV/06) 06/04/1996 (06/IV/1996)Datorren asteartean, ekainak 8, egingo da bilera La reunin se celebrar el prximo martes, 8 de junio ( da 8)Datorren ekainaren 8an, asteartea ( edo asteartean edo La reunin se celebrar el prximo 8 de junio, martesasteartearekin), egingo da bilera
Oharra: ekainak 8 bezalakoak aposizioetan erabiltzekoak dira, ez bestela ( * ekainak 8 egingo da bilera edo * ekainak 8an etorriko da ez dira zuzenak).
-
8/10/2019 Eranskin
24/38
E
XXV
ARTCULOS
ADJETIVOS / PRON OM BRES DEM OS TRATIVOS
MASCULINO FEMENINO NEUTROsing. el la lodeterminado
pl. los las
sing. un unaindeterminado
pl. unos unas
GNERO CERCA DISTANCIA MEDIA LEJOS
m. este, estos ese, esos aquel, aquellos
f. esta, estas esa, esas aquella, aquellas
n. esto* eso* aquello* Las formas de masculino y femenino pueden llevar tilde cuando son pronombre: ste es mi am igo. Cuando funcionan como adjetivos y van pospuestos a un sustantivo precedido del artculo determinado, ex-
presan un matiz despectivo ( El ruid ito ese me est pon iendo nerviosa ).* Funcionan exclusivamente como pronombres.
PERSONA 1 2 3
mo, ma (mi) tuyo, tuya (tu) suyo, suya (su)SINGULAR
mos, mas (mis) tuyos, tuyas (tus) suyos, suyas (sus)
nuestro, nuestra vuestro, vuestra suyo, suya (su)PLURAL
nuestros, nuestras vuestros, vuestras suyos, suyas (sus)
Las formas mi, tu , su y mis, tus , sus son apcopes y se utilizan exclusivamente como adjetivos.
ADJETIVOS / PRONO M BRES POS ESIVOS
NMERO MASCULINO FEMENINO INVARIABLE SIN DIFERENCIACINEN GNERO DE GNERO
alguno (algn) alguna cualquiera (cualquier) alguien*ninguno (ningn) ninguna bastante algo*uno* una* nadie*mucho mucha nada*SINGULAR poco poca quienquiera*otro otrademasiado demasiadatodo toda
algunos algunas cualesquiera (cualesquier) quienesquiera*ningunos ningunas bastantesunos unasmuchos muchasPLURAL pocos pocasotros otrasdemasiados demasiadastodos todas
INVARIABLE demsEN NMERO cada
Las formas acopocadas algn, ningn, un y cualquier se usan cuando preceden a un sustantivo determi-nndolo.
* Funcionan exclusivamente como pronombres.
ADJETIVOS / PRONOM BRES INDEFINIDOS
-
8/10/2019 Eranskin
25/38
ADJETIVOS / PRON OM BRES N UM ERALES
CARDIN ALES ORDIN ALES FRACCION ARIO S
0 cero1 uno primero2 dos segundo medio3 tres tercero tercio4 cuatro cuarto cuarto5 cinco quinto quinto6 seis sexto sexto7 siete sptimo sptimo8 ocho octavo octavo9 nueve noveno, nono noveno
10 diez dcimo dcimo11 once undcimo onceavo12 doce duodcimo doceavo13 trece decimotercero treceavo
dcimo tercero14 catorce decimocuarto catorceavo
dcimo cuarto15 quince decimoquinto quinceavo dcimo quinto
16 diecisis decimosexto dieciseisavo dcimo sexto
17 diecisiete decimosptimo diecisieteavo dcimo sptimo
18 dieciocho decimoctavo dieciochoavo dcimo octavo
19 diecinueve decimonoveno diecinueveavo dcimo noveno
20 veinte vigsimo veinteavo, veintavo21 veiniuno, veintin vigsimo primero veintiunavo22 veintids23 veintitrs24 veinticuatro25 veinticinco26 veintisis27 veintisiete28 veintiocho29 veintinueve30 treinta trigsimo treintavo31 treinta y uno40 cuarenta cuadragsimo cuarentavo41 cuarenta y uno50 cincuenta quincuagsimo cincuentavo60 sesenta sexagsimo sesentavo70 setenta septuagsimo setentavo80 ochenta octogsimo ochentavo90 noventa nonagsimo noventavo
100 cien, ciento centsimo cntimo, centavo101 ciento uno centsimo primero200 doscientos duocentsimo300 trescientos tricentsimo400 cuatrocientos cuadringentsimo500 quinientos quingentsimo600 seiscientos sexcentsimo
700 setecientos septingentsimo800 ochocientos octingentsimo900 novecientos noningentsimo
1.000 mil milsimo1.001 mil uno2.000 dos mil dosmilsimo
10.000 diez mil diezmilsimo11.000 once mil
1.000.000 un milln millonsimo1.000.000.000.000 un billn billonsimo
Los ordinales tambin se escriben con abreviaturas: 1 (primera ), 2 (segundo ) ...
E
XXVI
-
8/10/2019 Eranskin
26/38
E
XXVII
PRONOM BRES RELATIVOSque cuyo*, cuya
cual, cuales cuyos, cuya
quien, quienes
cuanto, cuanta,cuantos, cuantas
Funciona exclusivamente como adjetivo.
ADJETIVOS/PRONOMBRESINTERROGATIVOS Y
EXCLAMATIVOSqu, quin, quines*cul, cules* cunto, cunta,
cuntos, cuntas
* Funcionan exclusivamente como pronombres.
PRON OM BRES PERSO N ALES
PERSONA S UJETO O COM PLEM EN TO COM PLEM EN TOPREDICADO NOMINAL SIN PREPOSICIN CON PREPOSICIN
m 1. yo me
conmigo
t te ti, conmigo2. usted (lo, la, le, se) (s, consigo)
vos (os) (vos)
m. l lo, le, se s, consigo, l
3. f. ella la, le, se s, consigo, ella
n. ello lo ello
m. nosotros nosotros1. nos
f. nosotras nosotras
m. vosotros vosotros2. ustedes os ustedes
f. vosotras vosotras
m. ellos los, les, se s, ellos3.
f. ellas las, les, se s, ellas
Las formas correspondientes al complemento sin preposicin son necesarias en la conjugacin de los verbospronominales (me abstengo, te abstienes, se abstiene, nos abstenemos, os ab stenis, se abstienen )
En el espaol de Hispanoamrica, as como en las Canarias, apenas se usan las formas vosotros y vosotras ; ensu lugar se usa la forma ustedes .
-
8/10/2019 Eranskin
27/38
E
XXVIII
V E R B O S R E G U L A R E S
SUBJUNTIVO
presente pretrito perfecto pret.perfecto compuesto
ame haya amadoames hayas amadoame haya amadoamemos hayamos amadoamis hayis amadoamen hayan amado
pretrito imperfecto pretrito pluscuamperfecto
amara, -ase hubiera, -ese amadoamaras, -ases hubieras, -eses amadoamara, -ase hubiera, -ese amadoamramos, -semos hubiramos, -semos amadoamarais, -aseis hubierais, -eseis amadoamaran, -asen hubieran, -esen amado
futuro futuro perfecto
amare hubiere amadoamares hubieres amadoamare hubiere amadoamremos hubiremos amado
amareis hubiereis amadoamaren hubieren amado
IMPERATIVO
ama (t)ame (l)amemos (nosotros)amad (vosotros)amen (ellos)
FORMAS NO PERSONALES
infinitivo infinitivo perfectoamar haber amado
gerundio gerundio perfectoamando habiendo amado
participioamado
Primera conjugacin: AMAR
INDICATIVO
presente pretrito perfecto pret.perfecto compuesto
amo he amadoamas has amadoama ha amadoamamos hemos amadoamis habis amadoaman han amado
pretrito imperfecto pretrito p luscuamperfecto
amaba haba amadoamabas habas amadoamaba haba amadoambamos habamos amadoamabais habais amadoamaban haban amado
pretrito perfecto simple pretrito indefin ido pretrito an terio r
am hube amado
amaste hubiste amadoam hubo amadoamamos hubimos amadoamasteis hubisteis amadoamaron hubieron amado
futuro futuro perfecto
amar habr amadoamars habrs amadoamar habr amadoamaremos habremos amadoamaris habris amadoamarn habrn amado
condicional condicional perfecto
amara habra amadoamaras habras amadoamara habra amadoamaramos habramos amadoamarais habrais amadoamaran habran amado
-
8/10/2019 Eranskin
28/38
E
XXIX
SUBJUNTIVO
presente pretrito perfecto
tema haya temidotemas hayas temidotema haya temidotemamos hayamos temidotemis hayis temidoteman hayan temido
pretrito imperfecto pretrito p luscuamperfecto
temiera, -ese hubiera, -ese temidotemieras, -eses hubieras, -eses temidotemiera, -ese hubiera, -ese temidotemiramos, -esemos hubiramos, -semos temidotemierais, -eseis hubierais, -eseis temidotemieran, -esen hubieran, -esen temido
futuro futuro perfecto
temiere hubiere temidotemieres hubieres temidotemiere hubiere temidotemiremos hubiremos temidotemiereis hubiereis temido
temieren hubieren temido
IMPERATIVO
teme (t)tema (l)temamos (nosotros)temed (vosotros)teman (ellos)
FORMAS NO PERSONALES
infinitivo infinitivo perfectotemer haber temidog erundio gerundio perfectotemiendo habiendo temido
participiotemido
Segunda conjugacin:TEM ER
INDICATIVO
presente pretrito perfecto pret.perfecto compuesto
temo he temidotemes has temidoteme ha temidotememos hemos temidotemis habis temidotemen han temido
pretrito imperfecto pretrito p luscuamperfecto
tema haba temidotemas habas temidotema haba temidotemamos habamos temidotemais habais temidoteman haban temido
pretrito perfecto simple pretrito indef in ido pretrito an terio r
tem hube temido
temiste hubiste temidotemi hubo temidotemimos hubimos temidotemisteis hubisteis temidotemieron hubieron temido
futuro futuro perfecto
temer habr temidotemers habrs temidotemer habr temidotemeremos habremos temidotemeris habris temidotemern habrn temido
condicional condicional perfecto
temera habra temidotemeras habras temidotemera habra temidotemeramos habramos temidotemerais habrais temidotemeran habran temido
-
8/10/2019 Eranskin
29/38
E
XXX
SUBJUNTIVO
presente pretrito perfecto
parta haya partidopartas hayas partidoparta haya partidopartamos hayamos partidopartis hayis partidopartan hayan partido
pretrito imperfecto pretrito pluscuamperfecto
partiera, -ese hubiera, -ese partidopartieras, -eses hubiera, -eses partidopartiera, -ese hubiera, -ese partidopartiramos, -semos hubiramos, -semos partidopartierais, -eseis hubierais, -eseis partidopartieran, -esen hubieran, -esen partido
futuro futuro perfecto
partiere hubiere partidopartieres hubieres partidopartiere hubiere partidopartiremos hubiremos partidopartiereis hubiereis partido
partieren hubieren partido
IMPERATIVO
parte (t)parta (l)partamos (nosotros)partid (vosotros)partan (ellos)
FORMAS NO PERSONALES
infinitivo infinitivo perfectopartir haber partido
gerundio gerundio perfectopartiendo habiendo partido
participiopartido
Tercera conjugacin: PARTIR
INDICATIVO
presente pretrito perfecto pret.perfecto compuesto
parto he partidopartes has partidoparte ha partidopartimos hemos partidoparts habis partidoparten han partido
pretrito imperfecto pretrito p luscuamperfecto
parta haba partidopartas habas partidoparta haba partidopartamos habamos partidopartais habais partidopartan haban partido
pretrito perfecto simple pretrito indefin ido pretrito an terio r
part hube partido
partiste hubiste partidoparti hubo partidopartimos hubimos partidopartisteis hubisteis partidopartieron hubieron partido
futuro futuro perfecto
partir habr partidopartirs habrs partidopartir habr partidopartiremos habremos partidopartiris habris partidopartirn habrn partido
condicional condicional perfecto
partira habra partidopartiras habras partidopartira habra partidopartiramos habramos partidopartirais habrais partidopartiran habran partido
-
8/10/2019 Eranskin
30/38
E
XXXI
V E R B O S A U X I L I A R E S
SUBJUNTIVO
presente pretrito perfecto pret.perfecto compuesto
haya haya habidohayas hayas habidohaya haya habidohayamos hayamos habidohayis hayis habidohayan hayan habido
pretrito imperfecto pretri to pluscuamperfectohubiera hubierao hubiese o hubiese habidohubieras hubieraso hubieses o hubieses habidohubiera hubierao hubiese o hubiese habidohubiramos hubiramoso hubisemos o hubiesemos habidohubierais hubieraiso hubieseis o hubieseis habidohubieran hubierano hubiesen o hubiesen habido
futuro futuro perfecto
hubiere hubiere habido
hubieres hubieres habidohubiere hubiere habidohubiremos hubiremos habidohubiereis hubiereis habidohubieren hubieren habido
IMPERATIVO
he (t)haya (l)hayamos (nosotros)habed (vosotros)hayan (ellos)
FORMAS NO PERSONALES
infinitivo infinitivo perfectohaber haber habido
g erundio gerundio perfectohabiendo habiendo habido
participiohabido
HABER
INDICATIVO
presente pretrito perfecto pret.perfecto compuesto
he he habidohas has habidoha ha habidohemos hemos habidohabis habis habidohan han habido
pretrito imperfecto pretrito p luscuamperfecto
haba haba habidohabas habas habidohaba haba habidohabamos habamos habidohabais habais habidohaban haban habido
pretrito perfecto simple pretrito indef in ido pretrito an terio r
hube hube habido
hubiste hubiste habidohubo hubo habidohubimos hubimos habidohubisteis hubisteis habidohubieron hubieron habido
futuro futuro perfecto
habr habr habidohabrs habrs habidohabr habr habidohabremos habremos habidohabris habris habidohabrn habrn habido
condicional condicional perfecto
habra habra habidohabras habras habidohabra habra habidohabramos habramos habidohabrais habrais habidohabran habran habido
-
8/10/2019 Eranskin
31/38
E
XXXII
SUBJUNTIVO
presente pretrito perfecto
sea haya sidoseas hayas sidosea haya sidoseamos hayamos sidoseis hayis sidosean hayan sido
pretrito imperfecto pretrito p luscuamperfecto
fuera o fuese hubiera, -ese sidofueras o fueses hubieras, -eses sidofuera o fuese hubiera, -ese sidofuramos o fusemos hubiramos, -semos sidofuerais o fueseis hubierais, -eseis sidofueran o fuesen hubieran, -esen sido
futuro futuro perfecto
fuere hubiere sidofueres hubieres sidofuere hubiere sidofuremos hubiremos sidofuereis hubiereis sido
fueren hubieren sido
IMPERATIVO
s (t)sea (l)seamos (nosotros)sed (vosotros)sean (ellos)
FORMAS NO PERSONALES
infinitivo infinitivo perfectoser haber sido
gerundio gerundio perfectosiendo habiendo sido
participiosido
S ER
INDICATIVO
presente pretrito perfecto pret.perfecto compuesto
soy he sidoeres has sidoes ha sidosomos hemos sidosois habis sidoson han sido
pretrito imperfecto pretrito p luscuamperfecto
era haba sidoeras habas sidoera haba sidoramos habamos sidoerais habais sidoeran haban sido
pretrito perfecto simple pretrito indefin ido pretrito an terio r
fui hube sido
fuiste hubiste sidofue hubo sidofuimos hubimos sidofuisteis hubisteis sidofueron hubieron sido
futuro futuro perfecto
ser habr sidosers habrs sidoser habr sidoseremos habremos sidoseris habris sidosern habrn sido
condicional condicional perfecto
sera habra sidoseras habras sidosera habra sidoseramos habramos sidoserais habrais sidoseran habran sido
-
8/10/2019 Eranskin
32/38
E
XXXIII
V E R B O S I R R E G U L A R E S
Aabastecer como parecer abnegarse como comenzar .abolir Defectivo. Se conjuga slo en los tiempos y personas cuya desi-
nencia contiene la vocal i. Pres. ind .: abolimos, abols. Imperf.: abola,abolas... Pret.: abol, aboliste, aboli... Fut.: abolir, abolirs... Cond.: abolira, aboliras... Imper.: abolid. Pres. subj .: (no existe); Imperf.subj.: aboliera, abolieras... (primera forma); aboliese, abolieses... (se-gunda forma). Fut. subj.: aboliere, abolieres... Ger.: aboliendo. Part.: abolido.
aborrecer como parecer.absolver como volver.abstenerse como tener.abstraer como traer.acaecer como parecer . Defectivo. Conjugado slo en tercera pers. sing.acertar como comenzar.acollar como contar.acontecer como parecer . Defectivo. Conjugado slo en tercera pers.
sing. y plural.acordar como contar.acostar como contar.acrecentar como comenzar.acrecer como nacer.adherir como sentir.adolecercomo parecer.adormecer como parecer adquirir Pres. ind .: adquiero, adquieres... Pres. subj .: adquiera, aquira-
mos, adquiris... Imper.: adquiere, adquiera... (es regular en losdems tiempos).
aducir Pres. ind .: aduzco, aduces, aduce... Pret.: adujimos, adujisteis...Imper.: aduce, aduzca, aducid... Pres. subj .: aduzca, aduzcas, aduz-cis... Imperf. subj.: adujera, adujeras, adujerais (primera forma); adu-
jese, adujeses, adujeseis... (segunda forma). Fut. subj.: adujere, aduje-res... Ger.: aduciendo. Part.: aducido.
advertir como sentir.aferrar como comenzar.afluir como huir.aforar como contar (Cuando significa dar, otorgar fueros)agorar como contar (Con diresis en el diptongo -e).agradecer como parecer.agredir como abolir.
aguerrir como abolir. Defectivo.alentar como comenzar.almorzar como contar.amanecer como parecer. Impersonal.amarillecer como parecer.amolar como contar.amortecer como parecer.andar Pret.: anduve, anduviste, anduvo, anduvimos, anduvisteis, andu-
vieron. Imperf. subj.; anduviera, anduvieras... (primera forma); andu-viese, anduvieses... (segunda forma). Fut. subj.: anduviere, anduvie-res...
anochecer como parecer. Impersonal.anteponer como poner apacentar como comenzar.aparecer como parecer.apercollar como contar.apetecer como parecer.apostar como contar (cuando significa arriesgar dinero o alguna
cosa).apretar como comenzar.aprobar como contar.arborecer como parecer.argir como huir.aridecer como parecer.arrecirse como abolir. Defectivo.arrendar como comenzar.arrepentirse como sentir.ascender como hender.asentar como comenzar.asentir como sentir.aserrar como comenzar.asir Pres. ind .: asgo, ases, asimos, ass... Imper.: ase, asga, asgamos,
asid... Pres. subj. : asga, asgis...asolar como contar.asonar como contar.astreir como teir.ataer como taer. Defectivo. Conjugado slo en tercera pers. sing. y
pl.atardecer como parecer. Impersonal.atender como hender.atenerse como tener.aterirse como abolir. Defectivo.
aterrar como comenzar. (pero regular cuando significa (aterrorizar)atestar como comenzar (cuando significa rellenar, henchir)atraer como traer.atravesar como comenzar.atribuir como huir.atronar como contar.avenir como venir.aventar como comenzar.avergonzar como contar.azolar como contar.
Bbalbucir como abolir. Defectivo.beldar como comenzar.bendecir como decir (pero regular en futuro de indicativo, condicional
y participio).bienquerer como querer.blandir como abolir. Defectivo.blanquecer como parecer.bruir como mullir.
bullir como mullir.C
caber Pres. ind. : quepo, cabes, cabe, cabis... Pret.: cupe, cupiste,cupo, cupimos, cupisteis, cupieron. Fut.: cabr, cabras, cabr, ca-bris... Cond.: cabra, cabras... Imper.: cabe, quepa, quepamos...Pres. subj .: quepa, quepas, quepis... Imperf. subj.: cupiera, cupieras,cupierais... (primera forma); cupiese, cupieses, cupieseis... (segundaforma); Fut. subj.: cupiere, cupieres...
caer Pres. ind .: caigo. Pret.: ca, caste, cay, cayeron... Pres. subj .: caiga, caigas, caiga, caigas, caiga, caigamos, caigis, caigan.
calentar como comenzar.carecer como parecer.cegar como comenzar.ceir como teir.cerner como hender.cerrar como comenzar.cimentar como comenzar.circunferir como sentir.cocer como volver.colar como contar.
colegircomo
pedir.colgar como contar.colorir como abolir.comedirse como pedir.comenzar Pres. Ind. : comienzo, comienzas, comienza, comenzamos...
Pres. subj .: comience, comiences, comencemos... Imper.: comienza,comience, comencemos...
compadecer como parecer.comparecer como parecer.competir como pedir.complacer como parecer.componer como poner.comprobar como contar.concebir como pedir.concernir como discernir.concertar como comenzar.concluir como huir.concordar como contar.condescendercomo hender.condolerse como volver.conducir como aducir.conferir como sentir.confesar como comenzar.confluir como huir.conmover como volver.conocer Pres. ind.: conozco... Imper.: conoce, conozca, conozcamos,
conozcan. Pres. subj .: conozca, conozcas, conozcan.conseguir como pedir.consentir como sentir.consolar como contar.consonar como contar.constituir como huir.constreir como teir.construir como huir.contar Pres. ind .: cuento, cuentas, cuenta, contamos, contis, cuentan.
Pres. subj .: cuente, cuentes, contemos... Imper.: cuenta, cuente, con-temos...
contender como hender.contener como tener.contradecir como decir.contraer como traer.contrahacer como hacer.
-
8/10/2019 Eranskin
33/38
E
XXXIV
contraponer como poner.contravenir como venir.contribuir como huir.controvertir como sentir.convalecer como parecer.convenir como sentir.corregir como pedir.corroer como roer.costar como contar.crecer como parecer.creer Pret.: crey, creyeron. Imperf. subj.; creyera, creyeras... (primera
forma); creyese, creyeses... (segunda forma). Fut. subj.: creyere, cre-yeres... Ger.: creyendo.
Ddar Pres. ind .: doy, das, dais... Pret.: di, diste, dio, disteis... Pres. subj .:
d, des, d, demos... Imper. subj.: diera, dieras, dierais... (primeraforma); diese, dieses... (segunda forma); Fut. subj.: diere, dieres...Imper.: da, d, demos...
decaer como caer.decentar como comenzar.decir Pres. ind .: digo, dices, decimos, decs... Pret.: dije, dijiste, dijo...
Fut.: dir, dirs, diris... Pres. subj. : diga, digas, digis... Imper. subj.: dijera, dijeras... (primera forma); dijese, dijeses... (segunda forma);Fut. subj.: dijere, dijeres... Cond.: dira, diras... Imper.: di, diga, diga-mos, decid... Ger.: diciendo. Part.: dicho.
decrecer como parecer.deducir como aducir.defender como hender.deferir como sentir.degollar como contar.demoler como volver.demostrar como contar.denegar como comenzar.denostar como contar.dentar como comenzar.deponer como poner.derretir como pedir.derruir como huir.desacertar como comenzar.desacordar como contar.desadvertir como sentir.desaforar como contar.desagradecer como
parecer.desalentar como comenzar.desandar como andar.desaparecer como parecer.desapretar como comenzar.desaprobar como contar.desarrendar como comenzar.desasir como asir.desasosegar como comenzar desatender como hender.desavenir como venir.descender como hender.desceir como t eir .descolgar como contar.descollar como contar.descomedirse como pedir.descomponer como poner.desconcertar como comenzar.desconocer como parecer.desconsolar como contar.descontar como contar.desconvenir como venir.descornar como contar.desdecir como decir.desdentar como comenzar.desembravecer como parecer.desempedrar como comenzar.desencordar como contar.desenmohecer como parecer.desenmudecer como parecer.desentenderse como hender.desenterrar como comenzar.desentorpecer como parecer.desentumecer como parecer.desenvolver como volver.desfallecercomo parecer.desfavorecer como parecer.desflorecer como parecer.desgobernar como comenzar.desguarnecer como parecer.deshelar como comenzar.desherbar como comenzar.
desherrar como comenzar.deshumedecer como parecer.desler como rer.deslucir como lucir.desmedirse como pedir.desmembrar como comenzar.desmentir como sentir.desmerecer como parecer.desobedecer como parecer.desobstruir como huir.desor como or.desolar como contar.desollar como contar.desosar Pres. ind. : deshueso, deshuesas, deshuesa... Imper.: deshuesa,
deshuese... Pres. subj .: deshuese, deshueses...despavorirse como abolir.despedir como pedir.despertar como comenzar.desplacer como placer.desplegar como comenzar.despoblar como contar.desteir como teir .
desterrar como comenzar.destituir como huir.destorcer como volver.destruir como huir.desvanecer como parecer.desvergonzarse como contar.desvestir como pedir.detener como tener.detraer como traer.devenir como venir.devolver como volver.diferir como sentir.difluir como huir.digerir como sentir.diluir como huir.discernir Pres. ind .: discierno, disciernes, discierne, discernimos, discer-
ns, disciernen. Pres. subj .: discierna, disciernas, discernamos... Imper.: discierne, discierna, discernid...
discordar como contar.disentir como sentir.disminuir como huir.disolver como
volver.disonar como contar.disponer como poner.distender como hender.distraer como traer.distribuir como huir.divertir como sentir.doler como mover.dormir Pres. ind.: duermo, duermes, duerme, dorms... Pret.: dorm,
dormiste, durmi, durmieron. Imper.: duerme, duerma, durmamos,dormid... Pres. subj .: duerma, duermas, duerma... Imperf. subj.: dur-miera, durmieras... (primera forma); durmiese, durmieses... (segundaforma). Fut. subj.: durmiere, durmieres... Ger.: durmiendo.
Eelegir como pedir.embar como abolir. Defectivo.embastecer como parecer.embebecer como parecer.embellecercomo parecer.embestir como pedir.emblandecer como parecer.emblanquecercomo parecer.embobecer como parecer.embosquecer como parecer.embravecer como parecer.embrutecer como parecer.emparentar como comenzar.empedernir como abolir. Defectivo.empedrar como comenzar.empequeecer como parecer.empezar como comenzar.emplumecer como parecer.empobrecer como parecer.enaltecer como parecer.enardecer como parecer.encalvecer como parecer.encallecer como parecer.encandecer como parecer.encanecer como parecer.encarecer como parecer.encarnecer como parecer.
-
8/10/2019 Eranskin
34/38
E
XXXV
encender como hender.encentar como comenzar.encerrar como comenzar.enclocar como contar.encomendar como comenzar.encontrar como contar.encordar como contar.encrudecer como parecer.encruelecer como parecer.endentar como comenzar.endentecer como parecer.endurecer como parecer.enflaquecer como parecer.enfurecer como parecer.engrandecer como parecer.engrer como rer.engrosar como contar.engrumecerse como parecer.engullir como mullir.enloquecer como parecer.enlucir como lucir.enmarillecerse como parecer.
enmendar como comenzar.enmohecer como parecer.enmudecer como parecer.ennegrecer como parecer.ennoblecer como parecer.enorgullecer como parecer.enrarecer como parecer.enriquecer como parecer.enrojecer como parecer.enronquecer como parecer.ensangrentar como comenzar.ensoberbecer como parecer.ensombrecer como parecer.ensordecer como parecer.entallecer como parecer.entender como hender.entenebrecer como parecer.enternecer como parecer.enterrar como comenzar.entesar como comenzar.entontecer como parecer.entorpecer como
parecer.entrecerrar como comenzar.entreor como or.entretener como tener.entrever como ver.entristecer como parecer.entullecer como parecer.entumecer como parecer.envanecer como parecer.envejecer como parecer.envilecer como parecer.envolver como volver.equivaler como valer.erguir Pres. ind .: irgo o yergo, irgues o yergues, irgue o yergue, ergui-
mos, ergus, irguen o yerguen. Pret.: ergu, erguiste, irgui, erguimos,ergusteis, irguieron. Imper.: irgue o yergue, irga o yerga, irgamos...Pres. subj .: irga o yerga, irgas o yergas, irga o yerga, irgamos... Im - perf. subj.: irguiera, irguieras... (primera forma); irguiese, irguieses...(segunda forma). Fut. subj.: irguiere, irguieres... Ger.: irguiendo.
errar Pres. ind.: yerro, yerras, yerra, erramos... Pres. subj. : yerre, ye-rres... Imper.: yerra, yerre, erremos...
escabullirse como mullir.escarmentar como comenzar.escarnecer como parecer.esclarecer como parecer.escocer como cocer.esforzar como contar.establecer como parecer.estar Pres. ind. : estoy, ests... Pret.: estuve, estuviste, estuvo, estuvi-
mos... Imper.: est, est... Pres. subj . : est, ests... Imperf. subj.: estu-viera, estuvieras... (primera forma); estuviese, estuvieses... (segundaforma). Fut. subj.: estuviere, estuvieres...
estatuir como huir.estregar como comenzar.estremecer como parecer.estreir como teir .excluir como huir.expedir como pedir.exponer como poner.extender como hender.extraer como traer.
Ffallecer como parecer.favorecer como parecer.fenecer como parecer.florecer como parecer.fluir como huir.follar como contar (cuando significa soplar con el fuelle).fortalecer como parecer.forzar como contar.fregar como comenzar.frer como rer.
Ggair como mullir.garantir como abolir. Defectivo.gemir como pedir.gobernar como comenzar.gruir como huir.gruir Pres. ind .: gru, gruiste, gru, grueron... Imperf. subj.: gru-
era, grueras... (primera forma); gruese, grueses... (segundaforma); Fut. subj.: gruere, grueres... Ger. : gruendo.
guarecer como parecer.guarnecer como parecer.guarnir como abolir. Defectivo.
Hhaber ver VERBOS AUXILIARES.hacendar como comenzar.hacer Pres. ind.: hago, haces, hace... Pret.: hice, hiciste, hizo... Fut.:
har, hars, har... Imper.: haz, haga, hagamos... Cond.: hara, har-as... Pres. subj .: haga, hagas... Imperf. subj.: hiciera, hicieras... (prime-ra forma); hiciese, hicieses... (segunda forma). Fut. subj.: hiciere, hi-cieres... Ger.: haciendo. Part.: hecho.
heder como hender.helar como comenzar.henchir como pedir.hender Pres. ind .: hiendo, hiendes, hiende, hendemos, hendis, hien-
den. Imper.: hiende, hienda, hendamos... Pres. subj. : hienda, hien-das...
hendir como sentir.herbecer como parecer.herir como sentir.herrar como comenzar.
hervir como sentir.holgar como contar.hollar como contar.huir Pres. ind .: huyo, huyes, huye, huimos, huis, huyen. Pret.: hui, huis-
te, huy... Imper.: huye, huya, huid... Pres. subj .: huya, huyas, huya...humedecer como parecer.
Iimbuir como huir.impedir como pedir.imponer como poner.incensar como comenzar.incluir como huir.incoar como amar, pero defectivo como abolir.incumbir como partir. Defectivo. Conjugado solo en infinitivo, gerun-
dio, participio y en la tercera persona de sing. y pl. de todas los tiem-pos.
indisponer como poner.inducir como aducir.inferir como sentir.influir como huir.ingerir como sentir.inquirir como adquirir.instituir como huir.instruir como huir.interferir como sentir.interponer como poner.intervenir como venir.introducir como aducir.intuir como huir.invernar como comenzar.invertir como sentir.investir como pedir.ir Pres. ind .: voy, vas, va, vamos, vais, van. Pret.: fui, fuiste, fue, Imperf.:
iba, ibas... Imper.: ve, vaya, vayamos, id, vayan. Pres. subj.: vaya,vayas... Imperf. subj. fuera, fueras... (primera forma); fuese, fueses...(segunda forma); Fut. subj .: fuere, fueres, fuere, furemos... Ger.: yendo. Part.: ido.
J jug ar como contar.
-
8/10/2019 Eranskin
35/38
E
XXXVI
Llanguidecer como parecer.lucir Pres. ind. : luzco, luces, luce... Imper.: luce, luzca, luzcamos, lucid...
Pres. subj .: luzca, luzcas...
LLllover como volver. Impersonal.
Mmaldecir como decir.malherir como sentir.malquerer como querer.maltraer como traer.manifestar como comenzar.manir como abolir. Defectivo.mantener como tener.medir como pedir.mentar como comenzar.mentir como sentir.merecer como parecer.merendar como comenzar.moler como volver.morder como volver.morir como dormir.mostrar como contar.mover Pres. ind .: muevo, mueves, mueve, movemos, movis, mueven.
Pres. subj .: mueva, muevas... Imper.: mueve, mueva, movamos...Ger. : moviendo. Part.: movido.
mullir Pret.: mull, mulliste, mull... Imperf. subj.: mullera, mulleras...(primera forma); mullese, mulleses... (segunda forma). Fut. subj.: mu-llere, mulleres... Ger.: mullendo.
Nnacer Pres. ind .: nazco, naces, nace... Pres. subj. : nazca, nazcas...
Imper.: nace, nazcamos...negar como comenzar.nevar como comenzar. Impersonal.
Oobedecer como parecer.obscurecer como parecer.obstruir como huir.obtener como tener.
ofrecer como parecer.or Pres. ind .: oigo, oyes, oye, omos, os, oyen. Pres. subj . : oiga, oigas...Imper.: oye, oiga. Pret.: o, oste, oy... Ger.: Oyendo. Part.: odo.
oler Pres. ind .: huelo, hueles, huele, olemos, olis, huelen. Pres. subj .: huela, huelas... Imper.: huele, huela, olamos, oled, huelan.
oponer como poner.oscurecer como parecer.
Ppacer como nacer.padecer como parecer.palidecer como parecer.parecer Pres. ind. : parezco, pareces... Imper.: parece, parezca... Pres.
subj.: parezca, parezcas...pedir Pres. ind .: pido, pides, pide, pedimos, peds, piden. Pret.: ped,
pediste, pidi... Imper. : pide, pida, pidamos... Pres. subj . : pida,pidas... Imperf. subj.: pidiera, pidieras (primera forma); pidiese, pidie-ses... (segunda forma ). Fut. subj .: pidiere, pidieres... Ger. : pidiendo.
pensar como comenzar.perder como hender.perecer como parecer.permanecer como parecer.perquirir como adquirir.perseguir como pedir.pertenecer como parecer.pervertir como sentir.placer Pres. ind .: plazco, places, place... Pret.: plac, placiste, placi o
plugo, placimos, placisteis... Imper.: place, plazca, placed... Pres.subj.: plazca, plazcas, plazca o plegue o plega... Imperf. subj.: placie-ra, placieras, placiera o pluguiera... ( primera forma); placiese, placie-ses, placiese o pluguiese... (segunda forma). Fut. subj. : placiere, pla-cieres, placiere o pluguiere...
plair como mullir.plegar como comenzar.poblar como contar.poder Pres. ind . : puedo, puedes, puede, podemos, podis, pueden.
Pret.: pude, pudiste, pudo... Fut.: podr, podrs, podr... Cond.: po-dra, podras... Imper.: puede, pueda, podamos... Pres. subj .: pueda,puedas, pueda... Imperf. subj.: pudiera, pudieras... (primera forma);pudiese, pudieses... (segunda forma). Ger.: pudiendo.
podrir como pudrir.poner Pres. ind .: pongo, pones, pone... Pret.: puse, pusiste, puso...
Fut.: pondr, pondrs... Cond.: pondra, pondras... Imper.: pon,
ponga, pongamos... Pres. subj .: ponga, pongas... Imperf. subj.: pusie-ra, pusieras... (primera forma); pusiese, pusieses... (segunda forma).Fut. subj.: pusiere, pusieres... Ger.: poniendo. Part.: puesto.
poseer como creer.posponer como poner.preconcebir como pedir.predecir como decir.predisponer como poner preferir como sentir.preponer como poner.presentir como sentir.presuponer como poner.preterir como abolir. Defectivo.prevalecer como parecer.prevenir como venir.prever como ver.probar como contar.producir como aducir.proferir como sentir.promover como volver.proponer como poner.
proseguir como pedir.prostituir como huir.provenir como venir.pudrir Part.: podrido.
Qquebrar como comenzar.querer Pres. ind .: quiero, quieres, quiere, queremos, queris, quieren.
Pret.: quise, quisiste, quiso... Fut.: querr, querrs, querr... Imper.: quiere, quiera... Cond.: querra, querras... Pres. subj. : quiera, quie-ras... Imperf. subj.: quisiera, quisieras... (primera forma); quisiese, qui-sieses... (segunda forma ). Fut. subj.: quisiere, quisieres...
R raer Pres. ind. : raigo o rayo, raes... Imper.: rae, raiga o raya, raigamos o
rayamos... Pres. subj .: raiga o raya, raigas o rayas...rarefacer como parecer.reaparecer como parecer.reblandecer como parecer.rebullir como mullir.recaer como caer.recalentar como
comenzar.recentar como comenzar.recluir como huir.recocer como volver.recomendar como comenzar.recomponer como poner.reconducir como aducir.reconocer como conocer.reconstituir como huir.reconstruir como huir.recortar como contar.reconvenir como venir.reconvertir como sentir.recordar como contar.recostar como contar.recrecer como parecer.recrudecer como parecer.reducir como aducir.reelegir como pedir.reexpedir como pedir.referir como sentir.reflorecer como parecer.refluir como huir.reforzar como contar.refregar como comenzar.refrer como rer.regar como comenzar.regir como pedir.rehacer como hacer.rehuir como huir.rer Pres. in d.: ro, res, re, remos, res, ren. Pret.: re, reste, ri...
Imper.: re, ra, red... Pres. subj .: ra, ras, ra, riamos... Imperf. subj.: riera, rieras... (primera forma); riese, rieses... (segunda forma); Fut.subj.: riere, rieres... Ger. : riendo.
rejuvenecer como parecer.relucir como lucir.remendar como comenzar.remoler como volver.remorder como volver.remover como volver.renacer como nacer.rendir como pedir.
-
8/10/2019 Eranskin
36/38
E
XXXVII
renegar como comenzar.renovar como contar.reir como t eir .repetir como pedir.replegar como comenzar.repoblar como contar.reponer como poner.reprobar como contar.reproducir como aducir.requebrar como comenzar.requerir como sentir.resentirse como sentir.resolver como volver.resollar como contar.resonar como contar.resplandecer como parecer.restablecer como parecer.restituir como huir.restregar como comenzar.retemblar como comenzar.retener como tener.retorcer como volver.
retostar como contar.retraer como traer.retribuir como huir.retrotraer como traer.reventar como comenzar.reverdecer como parecer.revertir como sentir.revestir como pedir.revolcar como contar.revolver como volver.robustecer como parecer.rodar como contar.roer Pres. ind .: roo o roigo o royo... Imper.: roe, roa o roiga o roya...
Pres. subj .: roa, roas... o roiga, roigas... o roya, royas... Ger.: royendo.rogar como contar.
Ssaber Pres. ind .: s, sabes, sabe... Pret.: supe, supiste, supo... Fut.:
sabr, sabrs, sabr... Imper.: sabe, sepa, sepamos... Cond.: sabra, sa-bras... Pres. subj .: sepa, sepas... Imperf. subj.: supiera, supieras... (pri-mera forma); supiese, supieses... (segunda forma). Fut. subj .: supiere,supieres...
Ger.: s